Bränsle- och emissionsfaktorer för kallstart och varmkörda motorer Hammarström, Ulf
Series: VTI notat T ; 119Publication details: Linköping Statens Väg- och Trafikinstitut, 1992Description: 31 sSubject(s): Online resources: Bibl.nr: VTI P5002:119Location: Abstract: Inom vägplaneringen används beräkningsmodeller för beskrivning av bl.a. biltrafikens bränsleförbrukning och avgasutsläpp. Beräknade effekter kan indelas enligt följande: - vad som sker under förbränning i en fullt uppvärmd motor - kallstartstillägg dvs skillnaden i effekter mellan en "kall" och en fullt uppvärmd motor - avdunstning. Uppgifter om avdunstning har behandlats i ett speciellt VTInotat (T 120). I detta notat behandlas enbart de två första punkterna ovan. För bensindrivna bilar ingår samtliga effekter enligt ovan medan för dieseldrift endast effekter för fullt uppvärmd motor medräknas. Ett stort problem vid utveckling av beräkningsmodeller för bränsleförbrukning och avgasutsläpp är att tillgången på dataunderlag på rätt form ofta är dålig. Dessutom är normalt den statistiska spridningen inom tillgängliga material stor. Därför har här valts att arbeta med en sådan typ av data som medför att materialstorleken blivit förhållandevis stor dvs här har valts att arbeta med data enligt standardiserade provmetoder. Vad som egentligen söks är s k "musseldiagram" i vilka gram avgaser eller bränsle normeras med avseende på utvecklat motorarbete (kWh) för motorns olika arbetspunkter. Det är sådana diagram som används i beräkningsmodellerna. Vid certifiering av personbilar används en provmetod som både omfattar kallstartstillägg och varmutsläpp. En ytterligare fördel med att arbeta med "certifieringsdata" är att rimligheten i redovisade nivåer blir enklare att kontrollera. För personbilar har data enligt standardiserade provmetoder kunnat uppspjälkas i kallstartstillägg och varmutsläpp. Varmutsläppen har sedan kunnat utnyttjas för kalibrering av använda beräkningsmodeller.| Cover image | Item type | Current library | Home library | Collection | Shelving location | Call number | Materials specified | Vol info | URL | Copy number | Status | Notes | Date due | Barcode | Item holds | Item hold queue priority | Course reserves | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Statens väg- och transportforskningsinstitut | Available |
Inom vägplaneringen används beräkningsmodeller för beskrivning av bl.a. biltrafikens bränsleförbrukning och avgasutsläpp. Beräknade effekter kan indelas enligt följande: - vad som sker under förbränning i en fullt uppvärmd motor - kallstartstillägg dvs skillnaden i effekter mellan en "kall" och en fullt uppvärmd motor - avdunstning. Uppgifter om avdunstning har behandlats i ett speciellt VTInotat (T 120). I detta notat behandlas enbart de två första punkterna ovan. För bensindrivna bilar ingår samtliga effekter enligt ovan medan för dieseldrift endast effekter för fullt uppvärmd motor medräknas. Ett stort problem vid utveckling av beräkningsmodeller för bränsleförbrukning och avgasutsläpp är att tillgången på dataunderlag på rätt form ofta är dålig. Dessutom är normalt den statistiska spridningen inom tillgängliga material stor. Därför har här valts att arbeta med en sådan typ av data som medför att materialstorleken blivit förhållandevis stor dvs här har valts att arbeta med data enligt standardiserade provmetoder. Vad som egentligen söks är s k "musseldiagram" i vilka gram avgaser eller bränsle normeras med avseende på utvecklat motorarbete (kWh) för motorns olika arbetspunkter. Det är sådana diagram som används i beräkningsmodellerna. Vid certifiering av personbilar används en provmetod som både omfattar kallstartstillägg och varmutsläpp. En ytterligare fördel med att arbeta med "certifieringsdata" är att rimligheten i redovisade nivåer blir enklare att kontrollera. För personbilar har data enligt standardiserade provmetoder kunnat uppspjälkas i kallstartstillägg och varmutsläpp. Varmutsläppen har sedan kunnat utnyttjas för kalibrering av använda beräkningsmodeller.