Tjälskador är ett stort problem för både statliga och kommunala väghållare. I tätorterna är va-ledningar i gatorna en bidragande -orsak till tjälproblemen. Dels kan ledningarna skapa ett ojämnt tjälförlopp och ge skador i vägkroppen. Dels kan tjällossningen ställa till problem för vattenavrinningen och medföra översvämningar och oönskade breddningar. Sedan slutet av 70-talet har man försökt utveckla en ny gatukonstruktion som löser dagvattenproblemen och minskar tjälskadorna. En sådan ny gatusektion har utvecklats, prövats och utvärderats för norrländska förhållanden av Luleå tekniska universitet i samarbete med framför allt Haparanda och Luleå kommuner. Denna skrift beskriver arbetsgången för anläggandet av en sådan gata, från planering och projektering till drift och underhåll. Här presenteras också erfarenheterna från projekt i Haparanda och Luleå.