Denna rapport redovisar en kostnads-nyttoanalys för införande av geografiska informationssystem i hanteringen av detaljplaner och områdesbestämmelser. Kostnads-nyttoanalysen är en del i GIS-projektet Planinformation som drivs på Länsstyrelsen i Norrbottens län. Projektet drivs som ett pilotprojekt i samarbete med Piteå kommun och lantmäteriet i Norrbotten. Huvudsyftet med kostnads-nyttoanalysen var att undersöka om det är lönsamt att införa GIS i hanteringen av detaljplaner och områdesbestämmelser. Analysen skulle också föreslå ett handlingsalternativ och fungera som beslutsunderlag för det fortsatta arbetet. Andra viktiga mål var att ge ökad medvetenhet om effekterna av ett GIS-införande samt ge ökad motivation för GIS-projektet. Analysen avgränsades till att enbart omfatta detaljplaneprocessen fr. o. m. att en plan antas av kommunfullmäktige. Dessutom behandlades endast effekter inom länsstyrelsen, lantmäteriet och kommunen. Först gjordes en beskrivning av nuläget och den föreslagna förändringen med hjälp av informationsanalys. Sedan identifierades de förändringar som förslaget innebär jämfört med nuläget. De icke mätbara förändringarna beskrevs i ord medan värdena för de mätbara förändringarna användes i de följande kostnads-nyttokalkylerna. Totalt genomfördes sex kalkyler. De olika kalkylerna gjordes dels med avseende på vilken av de tre organisationerna som antogs ansvara för ajourföring av GIS-databasen och dels med avseende på hur många av länets 14 kommuner som antogs delta i projektet. Antalet deltagande kommuner delades in i två alternativ. Dels att endast Piteå kommun deltar, dels att samtliga kommuner i länet deltar. Noggrannheten i kalkylernas resultat analyserades sedan i en känslighetsanalys. De uppgifter som har använts i utredningsarbetet är till stor del baserade på intervjuer med berörda personer inom länsstyrelsen, lantmäteriet och Piteå kommun. Förutom detta har även tidigare arbeten inom området legat till grund för analysen. Resultatet av kostnads-nyttoanalysen visade att projektet har en återbetalningstid på mindre än tio år i endast två av de sex kalkylerna. Dessa två kalkyler förutsatte att alla kommuner deltar i projektet och att ajourföringen ligger centralt, d. v. s. hos länsstyrelsen eller lantmäteriet. Nytto-kostnadskvoten för kalkylerna blev i båda fallen 1,59 och återbetalningstiden strax under sex år. Ingen av de återstående fyra kalkylerna uppvisade en nytto-kostnadskvot större än 1,0 eller en återbetalningstid på mindre än tio år. De icke mätbara effekterna av ett GIS-införande blev övervägande positiva. Framför allt bedöms systemet, enligt analysen, innebära förbättrad kvalitet i form av lägre felfrekvens, bättre tillgänglighet, högre lägesnoggrannhet och jämnare kvalitet. Exempel på andra icke mätbara effekter är snabbare och bättre service, bättre samnyttjande av data och minskad mängd rutinarbete. Resultatet visade att det är meningsfullt att driva GIS-projektet vidare. Lönsamheten blir större ju fler kommuner som deltar och om ajourföringen ligger centralt. Ajourföringen bör dock skötas av länsstyrelsen och inte lantmäteriet på grund av andra skäl än de rent ekonomiska. Motiven till denna placering av ajourföringsansvaret tar bland annat hänsyn till kopplingen till utfärdande av laga-kraft- bevis och rapporteringsskyldigheten till Boverket. Känslighetsanalysen visade att vissa i analysen ingående parametrar är osäkra. Kostnads-nyttoanalysen kan dock användas som ett trovärdigt, överslagsmässigt resultat i beslutsunderlaget. På grundval av den genomförda analysen och dess resultat föreslås att: · Projektet bör drivas vidare med länsstyrelsen som ansvarig för ajourföringen av GIS-databasen. · Alla kommuner bör uppmanas att gå med projektet. · Möjliga effektiviseringar inom organisationerna bör undersökas ytterligare. · Projektkostnaderna bör fördelas mer rättvist på de ingående organisationerna. · Föreskrifter för den praktiska hanteringen bör upprättas.