Projektet avsåg att kartlägga invandrarnas attityd till trafiksäkerhet men också försöka förklara i vilken mån denna grupp skiljer sig från svenskarna. Resultaten visade att invandrarna var mindre benägna att använda bilbälte i tätort jämfört med svenskarna. Däremot var det ingen skillnad mellan dessa grupper då det gällde säkerhetsbälte utanför tätort. Användningen av säkerhetsutrustning för barn i bil var också mindre vanlig bland invandrarna och i vissa fall ansåg man att barnet färdades säkrare om de satt i baksätet eller i knät på en vuxen som håller fast barnet. I studien ingick också en rad frågor om hastigheter och jämfört med svenskarna var invandrarna mindre benägna att överträda dessa och hade en mera negativ attityd till detta. De som var mest negativa var invandrare som endast varit i Sverige en kortare tid. På frågan om de oskyddade trafikanternas situation i Sverige så var invandrarna i allmänhet nöjda. Detsamma gällde också deras attityd till trafikförhållandena vilket förstärktes ju längre man varit i Sverige. Resultaten visade att själva begreppet invandrare var tvetydigt eftersom även andra faktorer påverkade deras syn på trafiksäkerhet såsom nationalitet, ålder, kön och utbildning. Studien rekommenderar att särskild information riktas till invandrarna. Motivet till detta var inte enbart att invandrarna i vissa avseenden var mindre säkerhetsmedvetna än svenskarna. Ofta behöver svenskar och invandrare samma budskap. Det beror istället på att den information som går ut i de vanliga kanalerna inte nödvändigtvis når fram till invandrarna. En annan fördel med speciellt riktade åtgärder är att informationen kan utformas med hänsyn till mottagargruppernas bakgrundskunskap och språkkunskaper.

The purpose with this project has been to determine immigrant attitudes towards traffic safety, as well as to explain to what extent these groups differ from the Swedes. The results showed that immigrants were less likely to use seat belts when driving in built-up areas, than Swedes. On the other hand, there was no difference between groups when it came to using seat belts outside populated areas. Immigrants were also less likely to use of safety equipment for children in cars. The general opinion was that children are safer travelling in the rear seat or sitting on the lap of an adult holding them. The study also included a number of questions about speed and compared with Swedes the immigrants were less inclined to exceed speed limits and had a more negative attitude to this fact. However, the longer respondents had lived in Sweden, the more usual it was to exceed speed limits. In general, immigrants were extremely satisfied with the situation for vulnerable road-users in Sweden. The same applied to the traffic conditions, an opinion that was strengthened the longer one had lived in Sweden. The results also showed that the term immigrant is ambiguous in itself since relatively large differences between groups depend on other factors such as nationality, age, gender, education and attitudes. Finally, the study recommends traffic safety information campaigns targeted at immigrant groups. This is not motivated solely because they are less safety-conscious than Swedes. It is often the case that Swedes and immigrants need the same message. But the information that goes out to the general public through the normal channels does not reach immigrants to the same extent as it does to Swedes. Another advantage with targeted information is that the information can be formulated with consideration to the target group's background knowledge and language capability.