Näringslivsutvecklingen i Sverige har lett till en regional obalans. Sysselsättningstillfallen har i allt större utsträckning lokaliserats till södra Sverige och storstadsregionerna. Dessutom har Norrlandskommunernas låga sysselsättningsgrad och i de flesta fall foråldrade näringslivsstruktur lett till lägre skatteinkomster i kommunen. För att råda bot mot obalansen har staten med olika medel försökt locka industrier att flytta och expandera till landets norra del. Så småningom infördes skatteutjämningsbidrag för att jämna ut skillnaden i skatteintäkter mellan kommuner med olika skattekraft och den offentliga sektorn omlokaliserades med etableringar till kommuner främst i Norrlands inland. Som exempel på det senare kan nämnas SJS utlokaliseringar av bokningskontor till bl a Vilhelmina, flyttningen av demografiska databasen till Haparanda, flyttningen av K4 från Umeå till Arvidsjaur och byggandet av en flygplats i samma kommun; den regionalpolitiska satsning jag valt att analysera i denna uppsats. Det är mycket ovanligt att utvärderingar görs av denna typ av regionalpolitiska satsningar. Dock har RRV sammanställt en modell för samhällsekonomiska bedömningar av flygplatsetableringar och luftfartsverket har på senare tid arbetat med att förfina modellen ytterligare. Uppenbarligen anser statsmakternaatt bristen på utvärderingarmåste åtgärdas. En diskussion om hur dessa utvärderingar ska göras, och ifall de över huvud taget är möjliga att göra, borde föras i mycket större omfattning än idag, inte minst for att vi ska kunna lära oss av eventuella misstag. Denna uppsats är ett försök att smälta samman en politisk och samhällsekonomisk utvärdering av flygplatsen i Arvidsjaur. Motsvarade det ekonomiska utfallet de lokala och centrala politiska förväntningarna och vilka förväntningar fanns det? I samband med att K4 flyttades framhölls i remissvaren, framfor allt från forsvarsmakten, vikten av goda transportmöjligheter, helst i form av en flygplats i anslutning till regementet, detta huvudsakligen av värnpliktssociala skäl. I ett senare skede kom dock frågor om ökad sysselsättning och tillväxt inom främst turistnäringen att lyftas fram i diskussionerna och remissvaren, främst på grund av ett kärvare samhällsekonomiskt klimat med bland annat hög arbetslöshet. Vägen från att frågan väcktes till det att flygplatsen togs i full drift 1990 kantas av strider om lokaliseringen mellan olika glesbygdskommuner i Norrland. De mer kritiska synpunktema handlade om ifall de stora kostnaderna for en sådan investering verkligen skulle löna sig; kunde pengarna användas på ett sätt som gav starkare tillväxt i kommunen?