De bedömningskriterier som i dagsläget utnyttjas för beslut om spår-växelbyte bygger på en sammanvägning av flera faktorer men utnyttjar inte på ett systematiskt sätt den information som finns lagrad i Banverkets olika informationssystem. Genom kontinuerlig uppföljning och därmed ökad kunskap om spårväxlars tillståndsförändring finns en stor potential för att förbättra beslutsunderlaget vad gäller byte alternativt fortsatt underhåll av spårväxlar. Denna rapport redovisar ett projekt vars syfte varit att kartlägga och sammanställa vilka kriterier som i den praktiska underhållsverksamheten ligger till grund för beslut om byte alternativt fortsatt underhåll av spårväxlar. Rapporten bygger i första hand på material från en genomförd enkätundersökning. Totalt har 76 spårväxlar fördelade på 14 banområden och 31 bandelar studerats. Även om det inom projektets ram inte varit möjligt att ge en heltäckande bild av de beslutskriterier som använda kan följande noteringar göras: - Det finns inga entydiga kriterier som ligger till grund för byte av spårväxlar utan det är frågan om en sammanvägning av såväl tekniska som ekonomiska aspekter av relativt allmän karaktär. En urspårning där skadans omfattning är av sådan karaktär att spårväxeln inte går att reparera är det enda entydiga skälet till när ett spårväxelbyte måste ske. Detta är dock en typ av händelse där beslut fattas utifrån en klart avgränsad situation. - Två övergripande skäl till spårväxelbyte har identifierats där det ena kan hänföras till bangårdsombyggnad. Det andra skälet är föranlett av ”teknisk orsak” dvs. då nödvändiga toleranskrav (enligt gällande föreskrifter), trots insatta underhållsåtgärder, ej kan upprätthållas. Bedömningskriterierna i dessa båda fall har helt olika karaktär. - Spårväxelbyte vid bangårdsombyggnad är ofta föranlett av förändrade krav beträffande t.ex. sth, stax, komfort, spårgeometriska förhållanden vilka befintlig spårväxel ej kan uppfylla. I vissa fall förekommer dock byte på grund av ”teknisk orsak” även vid bangårdsombyggnad. - Byte av ”teknisk orsak” görs utifrån en sammanvägning av flera faktorer som oftast inte inträffar samtidigt. Det övergripande beslutsunderlaget bygger på konstaterandet att resultaten av fortsatta underhållsåtgärder på befintlig spårväxel inte är tillräckliga för att upprätthålla nödvändiga toleranskrav och att detta genererar kostnader för såväl underhåll som driftstörningar. De faktorer som detta övergripande ställningstagande bygger på är av karaktären: - Växel utsliten, klarade ej toleranserna. - På grund av den legat i spår länge och blivit påsvetsad ett stort antal gånger samt att sliprarna var slut. Återkommande justering av spåret p.g.a. att träväxlar är mindre stabila än betongväxlar. - Växelmaterialet var uttjänt. - Tungorna ej godkända (tappar och nedsmidningsställen). - Slitna far- och mellanräler samt dåliga sliprar. - Rälsmateriel hårt nedslitet. - Samtliga växlar var föremål för ” tapphål” och ”nedsmidning”. - Hårt nedsliten både stålet och sliprarna. - Tungorna med i utbytesprogram på grund av felaktiga tapphål och nedslitningsställen. - Spårväxeln var av dålig kvalitet och ligger i mycket starkt trafikerade spår. - Höga underhållskostnader. - Vidare kan konstateras att teknik och ekonomi behöver integreras i större omfattning. Det förekommer ingen systematisk uppföljning på individnivå (dvs. för varje enskild spårväxel) vare sig utifrån ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv. Förbättrade uppföljningsrutiner ger ökad kunskap om spårväxlars nedbrytningsprocess och skapar därmed bättre möjligheter att definiera relevanta beslutskriterier för spårväxelbyten. Speciellt viktigt blir detta med tanke på det stora bytesbehov som föreligger i kombination med begränsade ekonomiska resurser. - Framkomna resultat tyder på att det finns en stor potential för att förbättra det beslutsunderlag som bör ligga till grund för beslut om spårväxelbyte. Ett beslutsunderlag som bygger på uppföljningsinformation för varje enskilds spårväxel bör ge bra förutsättningar för jämförelseanalyser. Sådan jämförelseanalyser kan göras med avseende på vilka spårväxelbyten som skall prioriteras, prognostisera framtida bytesbehov, öka kunskapen om hur olika variabler påverkar spårväxelns tillståndsutveckling och därmed analysera såväl tekniska som ekonomiska konsekvenser av genomfört/ej genomfört spårväxelbyte. - Helhetsperspektiv, systematik och kontinuitet är aspekter som måste beaktas i det fortsatta arbetet för att utveckla informationsunderlag för jämförelseanalyser. Ett sådant informationsunderlag kan lämpligen utgå från en fördjupad och systematisk sammanställning av hur faktorer som exempelvis trafikbelastning, underhållskostnader, driftstörningar, besiktningsanmärkningar och komponentbyten, är kopplade till hur länge spårväxeln varit inlagd i spåret. Som en första ansats i ett sådant kartläggningsarbete kan lämpligen den information som finns tillgänglig i Banverkets olika informationssystem utnyttjas. - Incitamentet för att upprätta ett beslutsunderlag bör ur ett förvaltarperspektiv vara att kunna skapa förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av befintliga tekniska och ekonomiska resurser, minskade driftstörningar, ökad tillgänglighet för tågtrafiken, objektivare bedömningskriterier för att nämna några exempel. Att skapa ett så relevant beslutsunderlag som möjligt torde även vara angeläget mot bakgrund av den utveckling som sker vad gäller konkurrensutsättning av underhållsverksamheten.