The VTI National Transport Library Catalogue

Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager : del 1 - karakterisering och egenskaper genom laboratoriestudier Jacobson, Torbjörn

By: Jacobson, TorbjörnSeries: VTI notatPublication details: Linköping Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2002; VTI notat 31-2002, Description: 51 s, 4984 kbyteSubject(s): Sweden | | Roadbase | Bituminous mixture | Characteristics | Properties | 51 | 32Online resources: Publikation/Publication Bibl.nr: VTI P5000:2002-31Location: Abstract: Vid sidan av återvinning till ny asfaltbeläggning används krossad eller fräst asfalt ibland till bär- och förstärkningslager utan inblandning av nytt bindemedel. Ibland tillsätts stenmaterial, men oftast används granulatet som det är. Krossad eller fräst asfalt är ett sammansatt material av bitumen, filler, sand och grövre stenmaterial samt inslag av obundna material som kommit med vid borttagningen av beläggningen. Asfaltgranulat kan tänkas ersätta både bundna och obundna traditionella bärlagermaterial. Mot den bakgrunden har ett FoU-program genomförts åren 2001-2002 i syfte att studera krossad eller fräst asfalt i obundna lager. Även blandningar av asfalt och obundna vägmaterial eller asfalt och krossad betong har undersökts. Detta notat behandlar erfarenheter från fält, både i Sverige och utomlands. En inventering av äldre gator/vägar/gång- och cykelbanor har utförts i några kommuner där krossad asfalt använts i mer än 10 år till obundna lager. I Stockholm och Göteborg har ett antal provvägar byggts på senare år, vilka redovisas i denna rapport. Fältmätningarna har gjort det möjligt att studera bärigheten och stabiliteten i färdig väg och hur de med tiden påverkas av trafiken. Andra aspekter är om krossad asfalt kan användas på alla typer av vägar eller finns det begränsningar. Uppföljningarna visar att krossad asfalt kan användas som obundet material till bär- och förstärkningslager på gång och cykelvägar samt på de flesta gator och vägar. Bindemedelsinnehållet, korngraderingen, andelen stenmaterial, vatteninnehållet, temperaturen och packningsarbetet är faktorer som påverkar egenskaperna hos lager med asfaltgranulat. Efterpackningen från trafiken i kombination med sommarvärme medför med tiden en betydande förhårdning och bindning av materialet vilket förbättrar egenskaperna i lager av krossad asfalt. Det är vanligt att asfaltgranulatet, på mer trafikerade gator/vägar, binder ihop till ett asfaltlager. En viktig förutsättning för ett bra resultat är att utläggningen och packningen görs på ett noggrant sätt. Krossade schaktmassor kan vara särskilt lämpliga eftersom bitumeninnehållet är relativt lågt och andelen obundet stenmaterial högt. Undersökningar i fält och på laboratoriet har visat att den här typen av material kan få lika bra eller bättre lastfördelande förmåga än till exempel krossade bärlagermaterial av berg. Mer kritisk är stabiliteten om bindemedelsinnehållet är för högt eller om massorna packas alltför dåligt. Asfaltgranulat skall inte användas på ytor där statiska belastningar kan förväntas förekomma, till exempel parkeringsplatser, eftersom risken då är stor för deformationer. Efter krossning och sortering används samma förfaringssätt som vid utläggning av bärlagergrus, det vill säga vattning, omsorgsfull packning och packningskontroll. Asfaltgranulat kan vara svårpackat, vilket måste beaktas om resultatet skall bli bra. En viss efterpackning kan uppstå i hjulspåren, särskilt om massorna innehåller stor andel asfaltgranulat eller om lagren är tjocka. Lämplig tjocklek vid utläggningen är 8-15 cm per lager. Det bästa resultatet fås om materialet läggs ut under den varma årstiden. Vattningen bör ske i omedelbar anslutning till vältningen eftersom vattnet snabbt rinner igenom det till en början porösa och öppna materialet. Det kan vara en stor fördel om de utlagda massorna trafikeras en tid (några veckor) innan de läggs över med bundna lager. På så sätt kan den initiala spårbildningen tas upp vid läggningen av de nya asfaltmassorna. Nypackat asfaltgranulat går bra att trafikera eftersom ytan blir jämn och förhållandevis dammfri jämfört med konventionella bärlagermaterial.
Item type: Reports, conferences, monographs
Holdings: VTI P5000:2002-31

Vid sidan av återvinning till ny asfaltbeläggning används krossad eller fräst asfalt ibland till bär- och förstärkningslager utan inblandning av nytt bindemedel. Ibland tillsätts stenmaterial, men oftast används granulatet som det är. Krossad eller fräst asfalt är ett sammansatt material av bitumen, filler, sand och grövre stenmaterial samt inslag av obundna material som kommit med vid borttagningen av beläggningen. Asfaltgranulat kan tänkas ersätta både bundna och obundna traditionella bärlagermaterial. Mot den bakgrunden har ett FoU-program genomförts åren 2001-2002 i syfte att studera krossad eller fräst asfalt i obundna lager. Även blandningar av asfalt och obundna vägmaterial eller asfalt och krossad betong har undersökts. Detta notat behandlar erfarenheter från fält, både i Sverige och utomlands. En inventering av äldre gator/vägar/gång- och cykelbanor har utförts i några kommuner där krossad asfalt använts i mer än 10 år till obundna lager. I Stockholm och Göteborg har ett antal provvägar byggts på senare år, vilka redovisas i denna rapport. Fältmätningarna har gjort det möjligt att studera bärigheten och stabiliteten i färdig väg och hur de med tiden påverkas av trafiken. Andra aspekter är om krossad asfalt kan användas på alla typer av vägar eller finns det begränsningar. Uppföljningarna visar att krossad asfalt kan användas som obundet material till bär- och förstärkningslager på gång och cykelvägar samt på de flesta gator och vägar. Bindemedelsinnehållet, korngraderingen, andelen stenmaterial, vatteninnehållet, temperaturen och packningsarbetet är faktorer som påverkar egenskaperna hos lager med asfaltgranulat. Efterpackningen från trafiken i kombination med sommarvärme medför med tiden en betydande förhårdning och bindning av materialet vilket förbättrar egenskaperna i lager av krossad asfalt. Det är vanligt att asfaltgranulatet, på mer trafikerade gator/vägar, binder ihop till ett asfaltlager. En viktig förutsättning för ett bra resultat är att utläggningen och packningen görs på ett noggrant sätt. Krossade schaktmassor kan vara särskilt lämpliga eftersom bitumeninnehållet är relativt lågt och andelen obundet stenmaterial högt. Undersökningar i fält och på laboratoriet har visat att den här typen av material kan få lika bra eller bättre lastfördelande förmåga än till exempel krossade bärlagermaterial av berg. Mer kritisk är stabiliteten om bindemedelsinnehållet är för högt eller om massorna packas alltför dåligt. Asfaltgranulat skall inte användas på ytor där statiska belastningar kan förväntas förekomma, till exempel parkeringsplatser, eftersom risken då är stor för deformationer. Efter krossning och sortering används samma förfaringssätt som vid utläggning av bärlagergrus, det vill säga vattning, omsorgsfull packning och packningskontroll. Asfaltgranulat kan vara svårpackat, vilket måste beaktas om resultatet skall bli bra. En viss efterpackning kan uppstå i hjulspåren, särskilt om massorna innehåller stor andel asfaltgranulat eller om lagren är tjocka. Lämplig tjocklek vid utläggningen är 8-15 cm per lager. Det bästa resultatet fås om materialet läggs ut under den varma årstiden. Vattningen bör ske i omedelbar anslutning till vältningen eftersom vattnet snabbt rinner igenom det till en början porösa och öppna materialet. Det kan vara en stor fördel om de utlagda massorna trafikeras en tid (några veckor) innan de läggs över med bundna lager. På så sätt kan den initiala spårbildningen tas upp vid läggningen av de nya asfaltmassorna. Nypackat asfaltgranulat går bra att trafikera eftersom ytan blir jämn och förhållandevis dammfri jämfört med konventionella bärlagermaterial.

Powered by Koha