Mobiltelefonens användning i ett generellt perspektiv och i ett trafikantperspektiv har diskuterats i två olika fokusgrupper. Diskussionernas syfte var att med kvalitativ metodik samla information som sedan skulle nyttjas vid formuleringen av en enkät. Diskussionerna i fokusgrupperna berörde de beteenden, vanor, rutiner och erfarenheter som fanns när det gällde mobiltelefonen vid framför allt bilkörning. Varje fokusgrupp bestod av sex till åtta män och kvinnor med olika yrken. De var alla bilförare och ägde mobiltelefon. Det som skiljde de båda grupperna åt var åldern. Den ena gruppens deltagare var mellan 45 och 60 år och den andra gruppens deltagare var mellan 19 och 26 år. Diskussionerna i fokusgrupperna var inte strukturerade och styrda utan fick flyta fritt. Det fanns dock en intervjuguide med frågeställningar som önskades beröras under diskussionen. Resultaten från diskussionerna i fokusgrupperna kan inte generaliseras, utan det som framkom i respektive diskussion gäller endast för denna grupp. I båda diskussionsgrupperna framkom att man ansåg sig vara en sämre bilförare när man samtidigt som man körde talade i mobiltelefon. De flesta ansåg att det var nödvändigt att använda någon form av handsfreeutrustning för att underlätta framförandet av bilen. Flera nämnde att de använde telefonen för mycket vid bilkörning, men ingen hade på allvar försökt att minska sitt nyttjande. I gruppen med äldre deltagare fanns en skillnad i nyttjande av mobiltelefon beroende på om man i sitt arbete färdades mycket i bil och då behövde använda telefonen för att ha kontakt med exempelvis kunder och uppdragsgivare. I gruppen med yngre deltagare var det flera som läste och skrev SMS under bilkörning, vilket inte förekom i gruppen med äldre deltagare.