The VTI National Transport Library Catalogue

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån-Lyckorna Said, Safwat ; Carlsson, Håkan ; Johansson, Svante

By: Said, SafwatContributor(s): Carlsson, Håkan | Johansson, SvanteSeries: VTI notatPublication details: Linköping Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2003; VTI notat 33-2003, Description: 27 s, 3822 kbyteSubject(s): Sweden | | | Steel | Bituminous mixture | Flexible pavement | Cracking | | Prevention | Experimental road | Elasticity | 32 | 51Online resources: Publikation/Publication Bibl.nr: VTI P5000:2003-33Location: Abstract: En sträcka på 800 m av motorvägen E6 söder om Ljungskile (Bratteforsån-Lyckorna), öppnad för trafik 1991, uppvisade skador i form av längsgående sprickor i hjulspåren redan efter ca 5 års trafikering. En skadeutredning utfördes under 1996 och vägsträckan underhölls genom en försegling av vägytan på de skadade avsnitten. Det var dock klarlagt redan då att det fanns ett förstärkningsbehov. Under år 2000 hade vägen omfattande längs- och tvärgående sprickbildning samt visade en omfattande spårbildning med ojämnheter. Under år 2000 förstärktes sträckan genom fräsning och påbyggnad inklusive armering med stålnät. Inom vägavsnittet anlades tre provsträckor för undersökning av stålnätsarmeringens betydelse för upphöjning och förbättring av bärigheten och motståndet mot sprickor och spår. Denna rapport beskriver dessa sträckor samt redovisar resultat från uppföljning under tre år. Det här är det första svenska försöket med stålarmerad väg där uppföljningen skett med töjningsgivare i vägkonstruktionen. Syftet med projektet i Ljungskile är att studera stålnätets förmåga att ge ökad bärighet i vägkroppen och motverka sprickor och spårbildning i beläggningsytan. Uppföljning med fallviktsmätningar visar inga nämnbara skillnader mellan provsträckorna. Resultaten från töjningsgivarna i asfaltbeläggningen däremot gav stora skillnader i töjningsnivå mellan provsträckorna. De största töjningarna uppmättes på referenssträckan. Armerade sträckor uppvisade betydligt lägre töjningar. Spårdjupsmätningarna med Primal visade hittills på liten spårbildning och inga tydliga skillnader mellan provsträckorna. Om tendensen till spårutveckling fortsätter kommer de båda stålarmerade konstruktionerna uppvisa en något lägre spårbildning än referenssträckan. Vägen har ännu bara trafikerats två år efter förstärkningsåtgärden och den fortsatta utvecklingen är av största intresse att följa!
Item type: Reports, conferences, monographs
Holdings: VTI P5000:2003-33

En sträcka på 800 m av motorvägen E6 söder om Ljungskile (Bratteforsån-Lyckorna), öppnad för trafik 1991, uppvisade skador i form av längsgående sprickor i hjulspåren redan efter ca 5 års trafikering. En skadeutredning utfördes under 1996 och vägsträckan underhölls genom en försegling av vägytan på de skadade avsnitten. Det var dock klarlagt redan då att det fanns ett förstärkningsbehov. Under år 2000 hade vägen omfattande längs- och tvärgående sprickbildning samt visade en omfattande spårbildning med ojämnheter. Under år 2000 förstärktes sträckan genom fräsning och påbyggnad inklusive armering med stålnät. Inom vägavsnittet anlades tre provsträckor för undersökning av stålnätsarmeringens betydelse för upphöjning och förbättring av bärigheten och motståndet mot sprickor och spår. Denna rapport beskriver dessa sträckor samt redovisar resultat från uppföljning under tre år. Det här är det första svenska försöket med stålarmerad väg där uppföljningen skett med töjningsgivare i vägkonstruktionen. Syftet med projektet i Ljungskile är att studera stålnätets förmåga att ge ökad bärighet i vägkroppen och motverka sprickor och spårbildning i beläggningsytan. Uppföljning med fallviktsmätningar visar inga nämnbara skillnader mellan provsträckorna. Resultaten från töjningsgivarna i asfaltbeläggningen däremot gav stora skillnader i töjningsnivå mellan provsträckorna. De största töjningarna uppmättes på referenssträckan. Armerade sträckor uppvisade betydligt lägre töjningar. Spårdjupsmätningarna med Primal visade hittills på liten spårbildning och inga tydliga skillnader mellan provsträckorna. Om tendensen till spårutveckling fortsätter kommer de båda stålarmerade konstruktionerna uppvisa en något lägre spårbildning än referenssträckan. Vägen har ännu bara trafikerats två år efter förstärkningsåtgärden och den fortsatta utvecklingen är av största intresse att följa!

Powered by Koha