Ett system för mätning av partikelflöden har byggts och utprovats under ett par mätkampanjer i Stockholm. Systemet består av en partikelräknare och en turbulenssensor som kan registrera mycket snabba fluktuationer vindens vertikala och horisontella komponenter. Det vertikala flödet av partiklar beräknades som produkten mellan partikelhalten och den vertikala vindhastigheten. Mätningarna genomfördes i Telias torn i Hammarby, och innefattade partikelhalter och flöden samt värmeflöden och momentumflöden. Partikelhalterna var mer än 10 gånger lägre än på Hornsgatan på Södermalm, men uppvisade viss samvariation. De högsta halterna inträffade under morgonen mellan 8 och 10, men däremot syntes ingen ökning under eftermiddagen i samband med eftermiddagsrusningen. Detta hänger samman med olikheter i atmosfärens omblandning; under morgonen råder ofta stabilare förhållanden och sämre omblandning jämfört med under eftermiddagen. Partikelflödena varierade kraftigt mellan dag och natt och var väsentligt högre på vardagar jämfört med helger, vilket ligger väl i linje med vägtrafikens avgasutsläpp. Genom att dela in flödena från olika vindriktningar i förhållande till mätplatsen kunde flödena direkt jämföras med utsläppen från vägtrafiken. Flödena varierade från ca 40 till mer än 400 miljoner partiklar per kvadratmeter och sekund. De lägsta flödena erhölls i riktning mot skogs- och parkområden med mycket lite vägtrafik. De högsta flödena erhölls från nordost, d v s i riktning från Värmdöleden och Hammarby industriområde. En jämförelse av uppmätta flöden med utsläppen av partiklar från vägtrafiken i olika riktningar visade på högre uppmätta flöden i denna sektor jämfört med de som uppskattas utifrån trafikarbetet. Detta indikerar att utsläppen från lastbilarna och arbetsmaskinerna i samband med byggandet av Hammarby Sjöstad och Södra Länkentunneln ger väsentliga bidrag. Detta är också konsistent med att en stor del av emissionerna av totala antalet partiklar beror på utsläpp från dieseldrivna lastbilar. Trots att dessa utgör några få procent av trafikarbetet står de för mer än hälften av partikelutsläppen. Resultaten illustrerar att det är möjligt att mäta partikelflödena i en stad. Till svårigheterna med metoden hör att uppskatta hur stor yta som flödet representerar.