The VTI National Transport Library Catalogue

Luften i Malmö. Årsrapport 2001 : sammanfattning

By: Malmö StadContributor(s): MiljöförvaltningenPublication details: Malmö Malmö Stad, 2002; Miljöförvaltningen, Description: 1 sSubject(s): Sweden | Air pollution | Urban area | Annual report | Measurement | In situ | Statistics | | 15Online resources: Publikation/Publication Abstract: 2001 var bara något varmare år än normalt. Januari och februari var betydligt varmare, medan vårmånaderna och försommaren var i det närmaste normala. Sensommaren och hösten var varmare än normalt. December blev däremot kallare än normalt. Årsmedeltemperaturen blev 0,8 grader varmare än normalt. Nederbördsmängderna blev i det närmaste normala. Under 2001 var luftkvaliteten något sämre i början av året. De högsta indexen uppmättes under maj och augusti i samband med mycket varmt väder i södra Sverige, där sydliga vindar från kontinenten förde upp i huvudsak mycket ozon och partiklar. Under hösten och vintern var indexen mest låga. Svaveldioxidhalterna var som vanligt mycket låga. Genomsnittshalten var ca 2 ?g/m³ som årsmedelvärde, vilket är ca 4 % av gällande miljökvalitetsnorm. Halterna var i stort sett lika låga på alla mätstationer. Sedan början av 80-talet har halterna minskat med drygt 40 ?g/m³, vid mätningarna på Rådhuset. Uppmätta kvävedioxidhalter var 15 - 21 ?g/m³ som årsmedelvärde, vilket är 40 - 50 % av gällande miljökvalitetsnorm. Halterna var som lägst vid Fosie och högst vid Rådhuset. Sedan mitten av 80-talet har halterna halverats eller minskat med 20 ?g/m³, vid mätningarna på Rådhuset. De senaste 6 - 10 åren tycks halterna varken stiga eller sjunka. Vid jämförelse av halterna mellan de större städerna i Sverige (dock ej Stockholm) uppmättes de högsta kvävedioxidhalterna i Göteborg. Ozonhalterna var i genomsnitt ca 50 ?g/m³ som årsmedelvärde, vilket tangerar EU-direktivet. Halterna var i stort sett lika höga på alla mätplatser i Malmö. EUs direktiv för skydd av hälsa överskreds 2 - 6 gånger. Direktivet för skydd av vegetation överskreds 50 - 120 gånger (dagar), beroende på mätplats. Jämförs mätvärdena med de senaste fem årens kan det konstateras att halterna ligger i stort sett på en lika hög nivå. Sedan början av 90-talet har dock halterna nästan fördubblats. Något högre halter uppmättes i Helsingborg, medan halterna var något lägre i Göteborg. De uppmätta partikelhalterna under 2001 var i genomsnitt för PM10 15 - 17 ?g/m³ och för PM2,5 ca. 11 ?g/m³. PM2,5-halterna var omkring 70 % av PM10-halterna. Jämförs PM10- halterna med miljökvalitetsnormen kan det konstateras att halterna var 50 % av normen. Halterna av PM10 har varit ungefär lika låga under de sex år som mätningarna pågått. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med en viss försiktighet, eftersom mätvärdena är så pass låga att de faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Bensenhalterna är i likhet med andra städer högre än IMMs lågrisknivå på 1,3 ?g/m³, medan toluen och p-xylen har en betydligt större marginal till lågrisknivåerna. Jämförs uppmätta bensenhalter i Malmö, som var 2,5 ?g/m³, med den föreslagna miljökvalitetsnormen på 2,5 ?g/m³ som årsmedelvärde, så tangerades normen.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

2001 var bara något varmare år än normalt. Januari och februari var betydligt varmare, medan vårmånaderna och försommaren var i det närmaste normala. Sensommaren och hösten var varmare än normalt. December blev däremot kallare än normalt. Årsmedeltemperaturen blev 0,8 grader varmare än normalt. Nederbördsmängderna blev i det närmaste normala. Under 2001 var luftkvaliteten något sämre i början av året. De högsta indexen uppmättes under maj och augusti i samband med mycket varmt väder i södra Sverige, där sydliga vindar från kontinenten förde upp i huvudsak mycket ozon och partiklar. Under hösten och vintern var indexen mest låga. Svaveldioxidhalterna var som vanligt mycket låga. Genomsnittshalten var ca 2 ?g/m³ som årsmedelvärde, vilket är ca 4 % av gällande miljökvalitetsnorm. Halterna var i stort sett lika låga på alla mätstationer. Sedan början av 80-talet har halterna minskat med drygt 40 ?g/m³, vid mätningarna på Rådhuset. Uppmätta kvävedioxidhalter var 15 - 21 ?g/m³ som årsmedelvärde, vilket är 40 - 50 % av gällande miljökvalitetsnorm. Halterna var som lägst vid Fosie och högst vid Rådhuset. Sedan mitten av 80-talet har halterna halverats eller minskat med 20 ?g/m³, vid mätningarna på Rådhuset. De senaste 6 - 10 åren tycks halterna varken stiga eller sjunka. Vid jämförelse av halterna mellan de större städerna i Sverige (dock ej Stockholm) uppmättes de högsta kvävedioxidhalterna i Göteborg. Ozonhalterna var i genomsnitt ca 50 ?g/m³ som årsmedelvärde, vilket tangerar EU-direktivet. Halterna var i stort sett lika höga på alla mätplatser i Malmö. EUs direktiv för skydd av hälsa överskreds 2 - 6 gånger. Direktivet för skydd av vegetation överskreds 50 - 120 gånger (dagar), beroende på mätplats. Jämförs mätvärdena med de senaste fem årens kan det konstateras att halterna ligger i stort sett på en lika hög nivå. Sedan början av 90-talet har dock halterna nästan fördubblats. Något högre halter uppmättes i Helsingborg, medan halterna var något lägre i Göteborg. De uppmätta partikelhalterna under 2001 var i genomsnitt för PM10 15 - 17 ?g/m³ och för PM2,5 ca. 11 ?g/m³. PM2,5-halterna var omkring 70 % av PM10-halterna. Jämförs PM10- halterna med miljökvalitetsnormen kan det konstateras att halterna var 50 % av normen. Halterna av PM10 har varit ungefär lika låga under de sex år som mätningarna pågått. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med en viss försiktighet, eftersom mätvärdena är så pass låga att de faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Bensenhalterna är i likhet med andra städer högre än IMMs lågrisknivå på 1,3 ?g/m³, medan toluen och p-xylen har en betydligt större marginal till lågrisknivåerna. Jämförs uppmätta bensenhalter i Malmö, som var 2,5 ?g/m³, med den föreslagna miljökvalitetsnormen på 2,5 ?g/m³ som årsmedelvärde, så tangerades normen.

Powered by Koha