Artikeln beskriver och analyserar hur landskapet behandlas inom den offentliga samhällsplaneringen, särskilt med fokus på natur- och kulturmiljöorganisationerna. Artikeln har växt fram ur en kritik mot att man idag inte beaktar landskap på ett adekvat sätt trots forskning inom denna disciplin, samt att man vid sektorsmyndigheterna sällan diskuterar konsekvenserna av sitt antikvariska betraktelsesätt. Författaren har valt att begränsa analysen till en del av landskapet och har valt bort städer och samhällen till förmån för landsbygden. Ibland kallas denna del av landskapet för odlingslandskapet eller kulturlandskapet. Bakgrunden till artikeln hämtas från praktiska erfarenheter vilka inhämtats under knappt 20 års arbete inom branschen vid olika myndigheter på olika nivåer samt inom forskarsamhället.