The VTI National Transport Library Catalogue

Utvärdering av cykelfälts effekter på cyklisters säkerhet och cykelns konkurrenskraft mot bil Nilsson, Annika

By: Nilsson, AnnikaSeries: Bulletin ; 217Publication details: Lund Lunds universitet. Tekniska högskolan. Teknik och samhälle. Trafikplanering, 2003Description: 216 sSubject(s): Sweden | Bicycle | Cycle lane | Planning | Safety | | | Choice | Traffic flow | Traffic count | Level of service | | Speed | Lateral | Behaviour | | Thesis | 113 | 82Online resources: Publikation/Publication Bibl.nr: VTI P1494:217Location: Dissertation note: Diss. Lund : Lunds universitet. Tekniska högskolan. Teknik och samhälle. Trafikplanering, 2003 Abstract: Cykeln som transportmedel har många fördelar för individ och samhälle. Det är ett mycket energisnålt transportmedel, det förorenar inte, bullrar inte, tar liten plats och ger dem som cyklar välbefinnande och motion. Om fler cyklade istället för att åka bil skulle detta medföra trevligare stadsmiljöer. Ökad cykling hade också kunnat bidra till en ökad folkhälsa. För närvarande visar svenska myndigheter ett stort intresse för att främja cykeltrafiken. Samtidigt anstränger sig trafikmyndigheter för att minska antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken. Arbete inom dessa områden görs emellertid sällan integrerat och det finns en risk för att slutresultatet blir fler cyklister och fler olyckor. Även cykelforskningen har framtill ganska nyligen huvudsakligen varit säkerhetsinitierad och man har inte beaktat cykelns konkurrenskraft mot bil och cyklisters säkerhetssituation samtidigt. I detta arbete tillämpas en sådan samtidig syn vid en utvärdering av cykelfält. Cykelfält är en utrymmessnål, billig lösning som därigenom kan användas konsekvent och i stor skala och bidra till att cykelvägnätet binds samman, cyklisterna får direkta, snabba, enhetliga vägar med större bekvämlighet och trivsel. Litteraturstudier tyder också på att cyklisternas säkerhet förbättras jämfört med om de hade cyklat i blandtrafik. Cykelfält kan därmed öka såväl cykelns konkurrenskraft mot bil som cyklisters säkerhet i svensk tätortsmiljö. Syfte Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att utvärdera effekter av en åtgärd avsedd för cyklister med avseende på cyklisters säkerhet och cykelns konkurrenskraft mot bil och att med denna metod studera vilka effekter cykelfält har på cyklisters säkerhet och cykelns konkurrenskraft i svensk tätortsmiljö. Ytterligare syften var att upptäcka möjligheter och svårigheter med att studera dessa aspekter samtidigt och komma med råd angående sådana utvärderingar. Metod och material Tyngdpunkten i arbetet utgörs av en försöksverksamhet med cykelfält i samarbete med fem svenska kommuner. Försöksverksamheten utvecklades med hjälp av en brainstorming med trafikforskare, en expertenkät med gatuchefer i svenska kommuner samt med en litteraturstudie. Samtliga dessa moment var fokuserade på cykelfält och deras effekter. Detta ledde fram till en teori om effekter av att anlägga cykelfält som låg till grund för valet av hypoteser. I försöksverksamheten undersöktes 13 gator i tätort som valdes med utgångspunkt från expertenkäten till gatucheferna. Samtliga gator hade motorfordonstrafik i båda riktningarna och någon typ av anläggning för gående men ingen anläggning för cyklister i föresituationen. Det var huvudgator eller uppsamlingsgator, men ej rena lokalgator, med hastighetsgräns på högst 50 km/h, i varierande typ av område. Cykelflöde, motorfordonsflöde, busstrafik och parkeringsförhållanden varierade likaså. Gatorna ligger i Götaland och Svealand. Försöksverksamheten var huvudsakligen upplagd som en före-efterstudie, dvs. data samlades in på försökssträckorna före och efter att man anlagt cykelfält (eller på annat sätt anvisat enkelriktad cykeltrafik till ett område i vägbanan som avskiljts med vägmarkering och markerats med cykelsymboler). Kontrollplats förekom även för hypoteser om t.ex. cykelflöde, cykelolyckor och bilhastighet. Datainsamlingsmetoderna som användes var videoinspelningar, hastighetsmätningar av motorfordon, vägkantsenkät med cyklister, vägvalsstudier, efterföljande cykling, vägkantsintervju med bilister, cykelräkningar, konfliktstudier i korsningar och olycksanalys. Från video studerades cykelflöde, cyklisters framkomlighet och cyklisters och bilförares beteende. Videoanalys gjordes både manuellt och med datorstöd.Abstract: This work presents an evaluation of bicycle lane effects on cyclist safety and the ability of bicycles to compete with car traffic. Thirteen Swedish urban streets were studied before and after bicycle lanes were introduced. Data was collected using video recordings, speed studies, road side questionnaires/interviews with cyclists/car drivers, conflict studies and accident analysis. Results showed that cyclists were more positive towards the streets after the introduction of bicycle lanes, and that side by side cycling and cycling on pedestrian paths was reduced. Cyclists also had more space because cars moved farther from the curb. Bicycle lanes sometimes attracted cyclists from other routes, but in general they do not increase the number of cyclists or reduce the speed of car traffic. Bicycle lanes were successful when implemented over long distances on main streets linking important destinations for cyclists. Bicycle lanes were not an improvement on minor streets with no centre line as car speeds on these streets increased. A secondary aim of this work was to test the feasibility of simultaneously evaluating cyclist safety and the competitive ability of bicycles. Such an evaluation was found to be feasible if cyclist flow is high and the expected effects are large. A minimum evaluation should include bicycle counts, speed studies and a road side questionnaire to cyclists. Effects on both cyclist safety and the ability of bicycles to compete with car traffic should always be considered when measures affecting bicycle traffic are introduced.
Item type: Dissertation
Holdings: VTI P1494:217

Diss. Lund : Lunds universitet. Tekniska högskolan. Teknik och samhälle. Trafikplanering, 2003

Cykeln som transportmedel har många fördelar för individ och samhälle. Det är ett mycket energisnålt transportmedel, det förorenar inte, bullrar inte, tar liten plats och ger dem som cyklar välbefinnande och motion. Om fler cyklade istället för att åka bil skulle detta medföra trevligare stadsmiljöer. Ökad cykling hade också kunnat bidra till en ökad folkhälsa. För närvarande visar svenska myndigheter ett stort intresse för att främja cykeltrafiken. Samtidigt anstränger sig trafikmyndigheter för att minska antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken. Arbete inom dessa områden görs emellertid sällan integrerat och det finns en risk för att slutresultatet blir fler cyklister och fler olyckor. Även cykelforskningen har framtill ganska nyligen huvudsakligen varit säkerhetsinitierad och man har inte beaktat cykelns konkurrenskraft mot bil och cyklisters säkerhetssituation samtidigt. I detta arbete tillämpas en sådan samtidig syn vid en utvärdering av cykelfält. Cykelfält är en utrymmessnål, billig lösning som därigenom kan användas konsekvent och i stor skala och bidra till att cykelvägnätet binds samman, cyklisterna får direkta, snabba, enhetliga vägar med större bekvämlighet och trivsel. Litteraturstudier tyder också på att cyklisternas säkerhet förbättras jämfört med om de hade cyklat i blandtrafik. Cykelfält kan därmed öka såväl cykelns konkurrenskraft mot bil som cyklisters säkerhet i svensk tätortsmiljö. Syfte Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att utvärdera effekter av en åtgärd avsedd för cyklister med avseende på cyklisters säkerhet och cykelns konkurrenskraft mot bil och att med denna metod studera vilka effekter cykelfält har på cyklisters säkerhet och cykelns konkurrenskraft i svensk tätortsmiljö. Ytterligare syften var att upptäcka möjligheter och svårigheter med att studera dessa aspekter samtidigt och komma med råd angående sådana utvärderingar. Metod och material Tyngdpunkten i arbetet utgörs av en försöksverksamhet med cykelfält i samarbete med fem svenska kommuner. Försöksverksamheten utvecklades med hjälp av en brainstorming med trafikforskare, en expertenkät med gatuchefer i svenska kommuner samt med en litteraturstudie. Samtliga dessa moment var fokuserade på cykelfält och deras effekter. Detta ledde fram till en teori om effekter av att anlägga cykelfält som låg till grund för valet av hypoteser. I försöksverksamheten undersöktes 13 gator i tätort som valdes med utgångspunkt från expertenkäten till gatucheferna. Samtliga gator hade motorfordonstrafik i båda riktningarna och någon typ av anläggning för gående men ingen anläggning för cyklister i föresituationen. Det var huvudgator eller uppsamlingsgator, men ej rena lokalgator, med hastighetsgräns på högst 50 km/h, i varierande typ av område. Cykelflöde, motorfordonsflöde, busstrafik och parkeringsförhållanden varierade likaså. Gatorna ligger i Götaland och Svealand. Försöksverksamheten var huvudsakligen upplagd som en före-efterstudie, dvs. data samlades in på försökssträckorna före och efter att man anlagt cykelfält (eller på annat sätt anvisat enkelriktad cykeltrafik till ett område i vägbanan som avskiljts med vägmarkering och markerats med cykelsymboler). Kontrollplats förekom även för hypoteser om t.ex. cykelflöde, cykelolyckor och bilhastighet. Datainsamlingsmetoderna som användes var videoinspelningar, hastighetsmätningar av motorfordon, vägkantsenkät med cyklister, vägvalsstudier, efterföljande cykling, vägkantsintervju med bilister, cykelräkningar, konfliktstudier i korsningar och olycksanalys. Från video studerades cykelflöde, cyklisters framkomlighet och cyklisters och bilförares beteende. Videoanalys gjordes både manuellt och med datorstöd.

This work presents an evaluation of bicycle lane effects on cyclist safety and the ability of bicycles to compete with car traffic. Thirteen Swedish urban streets were studied before and after bicycle lanes were introduced. Data was collected using video recordings, speed studies, road side questionnaires/interviews with cyclists/car drivers, conflict studies and accident analysis. Results showed that cyclists were more positive towards the streets after the introduction of bicycle lanes, and that side by side cycling and cycling on pedestrian paths was reduced. Cyclists also had more space because cars moved farther from the curb. Bicycle lanes sometimes attracted cyclists from other routes, but in general they do not increase the number of cyclists or reduce the speed of car traffic. Bicycle lanes were successful when implemented over long distances on main streets linking important destinations for cyclists. Bicycle lanes were not an improvement on minor streets with no centre line as car speeds on these streets increased. A secondary aim of this work was to test the feasibility of simultaneously evaluating cyclist safety and the competitive ability of bicycles. Such an evaluation was found to be feasible if cyclist flow is high and the expected effects are large. A minimum evaluation should include bicycle counts, speed studies and a road side questionnaire to cyclists. Effects on both cyclist safety and the ability of bicycles to compete with car traffic should always be considered when measures affecting bicycle traffic are introduced.

Powered by Koha