Denna utvärdering är en uppföljning av ett av de många delprojekt som ingick i det europeiska demonstrationsprojektet IDIOMA (Innovative Distribution with Intermodal Operations in Metropolitan Areas). TFK ansvarade för den svenska delen av IDIOMA där man bl a studerade hur varudistributionen kan förbättras genom olika organisatoriska och tekniska förändringar. Frigoscandia, som är ett av Sveriges ledande företag när det gäller kyltransporter, deltog i IDIOMA och tog fram ett nytt distributionsfordon med tre flexibla temperaturzoner. Fordonet levererades i början på 2001 och användes då av Frigoscandia för distribution i Stockholmsområdet. Det fanns ingen möjlighet att göra någon längre utvärdering av det nya fordonskonceptet inom IDIOMA eftersom projektet höll på att avslutas när bilen togs i bruk. För att möjliggöra en längre tids uppföljning och erfarenhetsåterföring har Vägverket finansierat det fortsättningsprojekt som beskrivs i denna rapport. Syftet med projektet är att analysera möjligheterna att effektivisera livsmedelsdistribution med hjälp av multitemperaturfordon med tre flexibla temperaturzoner. Projektet ska undersöka eventuella skillnader när det gäller flexibilitet, transportkvalitet och transporteffektivitet vid distribution med två resp tre temperaturzoner på samma lastbärare. Frigoscandias multitemperaturfordon med tre zoner och en traditionellt utformad tvåzonsbil från ColdSped har följts upp under 2002. De praktiska erfarenheterna från att köra distributionsfordonet med tre flexibla temperaturzoner är överlag positiva. Skåpet med indelningen i tre zoner har i stort sett fungerat bra. Även kylsystemet har fungerat bra. De tre förångarna har säkerställt att temperaturen har kunnat hållas på korrekt nivå. En viktig fördel med att ha tre kontrollerade temperaturzoner i skåpet är att man kan erbjuda en ökad transportkvalitet, dvs korrekt temperatur för resp varuslag samt mindre risk för problem med temperaturvariationer vid lossning och lastning. Det möjliggör samlastning av gods med flera olika temperaturkrav. Lastning och lossning kan vara något mer besvärligt i trezonsbilen eftersom det är trängre utrymmen och det är speciellt svårt när godset hänger ut över pallkanterna. Normalt sett kräver den nya skåpinredningen en något längre lastnings- resp lossningstid, dels för att det är mindre marginaler vid placering av godset i de två främre avdelningarna, dels för att godset ska fördelas på fler zoner. En nackdel är att det kan vara problem att ta ut den extra kostnaden som ett trezonsfordon innebär, eftersom kunderna har dålig förståelse för ökade transportkostnader. Sammanfattningsvis kan man säga att med ökande krav på transportkvalitet från kunder och myndigheter kommer det att finnas ett behov av distributionsfordon med flera zoner där man kan garantera temperaturen. Med den inredning som skåpet har för närvarande är det sannolikt att bilen skulle passa bättre i ett flöde där man i första hand använder rullburar. Ett transportupplägg med färre leveranstillfällen skulle ge större möjlighet att utnyttja fordonets speciella utformning och därmed ge effektivare distribution. En sådan omläggning förutsätter att kunderna är villiga att ändra sina rutiner. Detta behöver inte vara helt omöjligt om man öppnar en dialog med varandra och diskuterar vilka konsekvenser kundernas leveransönskemål får för transporteffektiviteten. Om kunden är miljömedveten kan man kanske tänka sig vissa förändringar i leveransrutinerna för att minska sina transporters miljöpåverkan. Det går inte att generellt säga att en flerzonslösning bör övervägas men i anpassade flöden ger den ökad transporteffektivitet.