När riksdagen antog regeringens proposition ”Nollvisionen och det trafiksäkra samhället” i oktober 1997 ökades tyngden för trafiksäkerheten i jämförelse med andra planeringsmål. Behovet av att få fram planeringsstöd uppfattades som angeläget och i juli 1998 publicerades ”Lugna gatan!” Handboken behandlar utformningen av blandtrafikgator där säkerhetsproblemen är som mest allvarliga i det lokala transportsystemet. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera hur ett antal kommuner använder Lugna gatan. Detta görs med fokus på hastighetsdämpande åtgärder och kvalitetsanspråken trafiksäkerhet och trygghet, miljöskydd och kretsloppsanpassning samt framkomlighet och tillgänglighet. De kommuner som ingår i studien är Borlänge, Enköping, Gävle, Göteborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Växjö och Örebro. De flesta kommuner har genomfört nätanalyser enligt Lugna gatans riktlinjer. Trots detta finns det stora skillnader mellan hur trafikplaneringen bedrivs. Detta diskuteras i form av jämförelser mellan målsättning, nätanalys, principförslag med konsekvensbeskrivning samt planeringsvillkor. Lugna gatan har en betydande inverkan på den lokala trafikplaneringen och har påbörjat en process där stora variationer kan identifieras vid jämförelser mellan olika kommuner. Även om det finns skillnader mellan kommunerna har trafikplaneringen generellt sett utvecklats i den riktning som förutsätts av realiseringen av kvalitetsanspråken i Lugna gatan. För att förstärka och upprätthålla denna förändringsinriktning diskuterar rapporten några angelägna forsknings- och utvecklingsbehov. Det behövs mer kunskap om hur den kommunala trafikplaneringen bedrivs och vilka faktorer som avgör innehåll och utfall. Detta är avgörande för hur olika planeringsstöd ska utformas. De beskrivningar av det lokala transportsystemet som återfinns i nätanalysen kan utvecklas och användas som plattform för en ökad förankring av trafikplaneringen bland invånare och organisationer. Plattformen kan också utgöra utgångspunkt för en lokal transportstrategi med en tydlig kommunicerad och förankrad målbild för hur det lokala transportsystemet ska utvecklas, och vilka åtgärder som ska användas för att realisera målbilden. Detta innebär också att det finns behov av lättillgängliga och systematiska åtgärdskataloger.

The ambitions concerning traffic safety increased when the Swedish parliament accepted the governmental white paper "vision zero" in October 1997. Consequently, a new supporting planning guideline for local traffic planning was needed and in July 1998 was the manual "Calm Streets!" published. The manual deals with the design of streets where different modes of transport are mixed in urban traffic systems and where vulnerable users confront a substantial risk to be injured in traffic accidents. The aim of this study is to describe and analyse how local agencies uses the manual in their traffic planning practice with focus on traffic calming measures and the realisation of targets concerning safety and security, environmental sustainability and accessibility. The municipalities in the study are Borlänge, Enköping, Gävle, Göteborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Växjö and Örebro. The major part of the municipalities has conducted a traffic net analysis in accordance with the intentions in the manual. There are, however, differences in traffic planning practice between the cities in the study. These differences are discussed with focus on the following topics: formulation of targets, traffic net analysis, principal redesign proposals and planning conditions. The influence of the new planning guideline and policy on local traffic planning is evident, and a process has been started where differences between the municipalities can be registered. In spite of these differences, it is clear that the development of local traffic planning practice is in line with the initial intentions behind the increased ambitions put forward in the white paper from the government. In order to enhance the on-going change in direction, the need for further research and development is discussed in the report. There is an evident need to perform more research about local traffic planning practice. This knowledge is of great importance for the development of new planning guides and planning tools. The net analysis that has been carried out by the local authorities as a part of the planning process in Calm Streets can be used as a platform for communication and dialog towards inhabitants and relevant organisations in the local setting. The net analysis describes and visualises the local transport system in an efficient way which must be used in the forthcoming planning and development, guided by the national targets for transport policy. This platform can work as a starting point for the construction of a local transport strategy with distinctive targets for the local transport system, communication and demand responses, and identified consequences of different measures situated in an integrated agenda. There is, therefore, an obvious need for accessible compilations of relevant measures.