Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial : studie av modell Svedberg, Bo ; Macsik, Josef ; Knutsson, Sven

By: Contributor(s): Publication details: Luleå Luleå tekniska universitet, 2003; Väg- och vattenbyggnad/Geoteknik, ; Research report 2003:13, Description: 2.603 kBSubject(s): Online resources: Abstract: Denna rapport ”Studie av modell” utgör en del i projektet ”Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial” förkortat MGB. Rapporten beskriver det föreslagna angreppssättet, diskuterar dess tillämplighet och ger förslag till fortsatta arbeten. Syftet med projekt MGB är att ta fram en modell för miljögeoteknisk bedömning av material för väg- och järnvägsbyggnad. Målsättningen är att projektet ska leda till att bedömningar blir enhetliga och jämförbara och att modellen ska implementeras och nyttjas av Banverket och Vägverket. Arbetet har karaktären av ett syntesarbete och beskriver ett angreppssätt där kunskap inom en rad olika områden används som underlag för att ta ställning till effekten av emissioner från en användning i en viss omgivning. Kombinationen av en användning och en viss omgivning definieras som en lösning. Modellen är anpassad så att den kan bedöma alla material och lösningar oavsett ursprung. En lösning kan klassificeras i grön, gul eller röd lösning där en grön lösning förväntas ge obetydlig effekt på hälsa och miljö. Bedömningen sker stegvis, inleds med ett filter och följs av en karaktärisering som beskriver en transportbild som till slut värderas i det slutliga ställningstagandet. Redan i det första steget, filtret, kan såväl direkt olämpliga som direkt lämpliga material eller lösningar undantas en fortsatt bedömning. Inom ramen för karaktäriseringen beskrivs såväl användningen som omgivningen. Här är det tydligt att alla materials miljötekniska egenskaper måste tas fram för att genomför bedömningen. Det centrala, förutom den inledande karaktäriseringen, är kravspecifikationen som beskriver vad den som bedömer ska värdera och förhålla sig till. Kravspecifikationen är indelad i två delar avseende tiden under, respektive efter användning av geokonstruktionen. Kriteriet för tiden under användning, är att bakgrundshalter hos mark, vatten och luft inte ska förändras nämnvärt utanför väg- eller banområdet. Det är enkelt att tillämpa, men kommer att erfordra nya rutiner i anläggningsprojekt för att inhämta underlag om markkemiska förhållanden. Detta är något som dock görs rutinmässigt inom andra delar av byggbranschen, till exempel vid exploatering av mark och vatten. För värderingen efter tiden för användningen, kommer kriteriet avseende möjligheter att lämna kvar geokonstruktionen att bli svårare att bedöma. Används det föreslagna angreppssättet förväntas bedömningar bli såväl enhetliga som jämförbara. Modellen ger också en bra överblick och underlättar identifiering av kritiska parametrar i en bedömning. Det inledande filtret är enkelt att tillämpa och kommer att kunna nyttjas av många aktörer. Såväl specialister som icke-specialister. Å andra sidan har de fortsatta stegen, karaktärisering och ställningstagande, karaktären av att vara ett expertsystem där kunnande inom anläggningsteknik, kemi och hydrogeologi kommer att vara särskilt viktig.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

Denna rapport ”Studie av modell” utgör en del i projektet ”Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial” förkortat MGB. Rapporten beskriver det föreslagna angreppssättet, diskuterar dess tillämplighet och ger förslag till fortsatta arbeten. Syftet med projekt MGB är att ta fram en modell för miljögeoteknisk bedömning av material för väg- och järnvägsbyggnad. Målsättningen är att projektet ska leda till att bedömningar blir enhetliga och jämförbara och att modellen ska implementeras och nyttjas av Banverket och Vägverket. Arbetet har karaktären av ett syntesarbete och beskriver ett angreppssätt där kunskap inom en rad olika områden används som underlag för att ta ställning till effekten av emissioner från en användning i en viss omgivning. Kombinationen av en användning och en viss omgivning definieras som en lösning. Modellen är anpassad så att den kan bedöma alla material och lösningar oavsett ursprung. En lösning kan klassificeras i grön, gul eller röd lösning där en grön lösning förväntas ge obetydlig effekt på hälsa och miljö. Bedömningen sker stegvis, inleds med ett filter och följs av en karaktärisering som beskriver en transportbild som till slut värderas i det slutliga ställningstagandet. Redan i det första steget, filtret, kan såväl direkt olämpliga som direkt lämpliga material eller lösningar undantas en fortsatt bedömning. Inom ramen för karaktäriseringen beskrivs såväl användningen som omgivningen. Här är det tydligt att alla materials miljötekniska egenskaper måste tas fram för att genomför bedömningen. Det centrala, förutom den inledande karaktäriseringen, är kravspecifikationen som beskriver vad den som bedömer ska värdera och förhålla sig till. Kravspecifikationen är indelad i två delar avseende tiden under, respektive efter användning av geokonstruktionen. Kriteriet för tiden under användning, är att bakgrundshalter hos mark, vatten och luft inte ska förändras nämnvärt utanför väg- eller banområdet. Det är enkelt att tillämpa, men kommer att erfordra nya rutiner i anläggningsprojekt för att inhämta underlag om markkemiska förhållanden. Detta är något som dock görs rutinmässigt inom andra delar av byggbranschen, till exempel vid exploatering av mark och vatten. För värderingen efter tiden för användningen, kommer kriteriet avseende möjligheter att lämna kvar geokonstruktionen att bli svårare att bedöma. Används det föreslagna angreppssättet förväntas bedömningar bli såväl enhetliga som jämförbara. Modellen ger också en bra överblick och underlättar identifiering av kritiska parametrar i en bedömning. Det inledande filtret är enkelt att tillämpa och kommer att kunna nyttjas av många aktörer. Såväl specialister som icke-specialister. Å andra sidan har de fortsatta stegen, karaktärisering och ställningstagande, karaktären av att vara ett expertsystem där kunnande inom anläggningsteknik, kemi och hydrogeologi kommer att vara särskilt viktig.