The VTI National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Bedömningsunderlag för användning av restprodukter i vägbyggnad : med fördjupning inom aspekten ekologi Visser, Monika

By: Publication details: Luleå Luleå tekniska universitet, 2003; Väg- och vattenbyggnad/Geoteknik, ; Examensarbete 2003:127, Subject(s): Online resources: Abstract: Traditionellt sett har vägsektorn främst använt jungfruliga resurser som konstruktionsmaterial. Intresset för alternativa material ökar dock och detta leder till att det blir allt vanligare att restprodukter används som konstruktionsmaterial.´ I dag saknas det enhetliga modeller, med allmän acceptans, för att bedöma en restprodukts lämplighet som konstruktionsmaterial i vägbyggnad. Detta innebär att det i varje enskilt fall tas fram ett bedömningsunderlag som anses vara lämpligt. För att bedöma ett materials lämplighet bör ett faktaunderlag inom en rad olika aspekter samlas in. De aspekter som kan vara aktuella kan delas in i Användning och Omgivning. Användning beskriver det specifika materialets egenskaper i en viss applikation, ex. miljöteknik och materialteknik. Omgivning beskriver konstruktionens omgivning, ex. geologi och ekologi. Varje aspekt beskrivs i sin tur av en rad parametrar. Genom att underlaget sedan ställs mot en bedömningsgrund kan ställning tas om materialvalet är lämpligt ur ett miljögeotekniskt perspektiv. Examensarbete syftar till att studera användningen av bedömningsunderlag som nyttjats för att bedöma en restprodukts lämplighet som konstruktions- material samt att närmare studera parametrar med avseende på aspekten ekologi. Studien utfördes genom en erfarenhetsinsamling som behandlade använda bedömningsunderlag generellt sett och genom en fallstudie med fördjupning inom aspekten ekologi. Erfarenhetsinsamling: Erfarenhetsinsamlingen utfördes genom en enkätundersökning. Denna hade till syfte att identifiera vilka projekt som finns, vilka material som har använts, vilka bedömningsgrunder som har nyttjats och vilka erfarenheter som finns från att använda restprodukter i vägbyggnad. Enkätundersökningen, som genomfördes på drygt 60 projekt främst utförda i Vägverkets regi, visade att aspekter med avseende på Användning beaktas i större grad än aspekter med avseende på Omgivning. Bland användningsaspekterna är det främst materialteknik som studerats men även miljöteknik har studerats i en relativt stor omfattning och då främst oorganiska ämnen. Att organiska ämnen undersökts i mindre grad än oorganiska kan antas bero på att kunskapen om dessa ämnen är mindre och att många av materialen inte innehåller några organiska ämnen, t.ex. masugnsslagg. Då materialen har använts i konstruktioner har deras lämplighet bedömts som acceptabel, vilka bedömningsgrunder som nyttjats, om några alls, finns dock sällan dokumenterade. I de fall en bedömningsgrund nyttjats är det främst jämförelse med andra material eller riktvärden för förorenad mark som nyttjats. Erfarenheterna från användningen av materialen uppgavs vara goda. Uppföljningen av projekten var oftast av okulär karaktär, vilket i princip innebär att om en väg efter en viss tids användning är jämn, d.v.s. utan sättningar, tjälskott etc., har projektet beaktats som lyckat. Aspekten ekologi: Aspekten ekologi används för att få en övergripande uppfattning av omgivningens ekosystem och för att identifiera ekologiska skyddsobjekt. Tillsammans med andra aspekter, ex. geohydrologi, kan aspekten ekologi utgöra ett underlag för att bedöma vilka olika exponeringssituationer som kan uppstå. Lämpliga parametrar för att beskriva aspekten ekologi arbetades fram. Dessa är Skyddsvärda arter, Indikatorarter, Områden skyddade enligt MB och Områden klassade enligt naturvärden. När fakta för parametrarna samlats in föreslås de vägas samman i en summaparameter, Skyddsvärde. Skyddsvärde kan, i enlighet med MIFO-modellen, delas in i fyra klasser. För de olika klasserna ges sedan olika rekommendationer. För de två undre klasserna krävs ingen fördjupad utredning av ekologin men för de två övre klasserna krävs detta. Fem projekt valdes ut för fallstudien. Fallstudien genomfördes med syfte att undersöka om någon av de föreslagna ekologiska parametrarna nyttjats i beslutsunderlagen för de gjorda materialvalen. I de projekt där parametrarna inte nyttjats undersöktes det om beslutsunderlaget sett annorlunda ut om de nyttjats. Den föreslagna summaparametern Skyddsvärde användes på de utvalda fallen. Fallstudien visade att aspekten ekologi inte beaktats i något av fallen. Parametrarna visade sig vara lätthanterliga och resultatet kunde vägas samman i summaparametern Skyddsvärde. I två av projekten visade det sig att det varit nödvändigt med en fördjupad studie av ekologin för att bedöma materialets lämplighet, medan det i tre av projekten ej bedömdes varit nödvändigt. Slutsatser: I de bedömningsunderlag som tas fram för att bedöma materials lämplighet undersöks ofta aspekter kopplade till Användning (materialteknik, miljöteknik etc.) medan aspekter kopplade till Omgivningen (ekologi, hydrogeologi etc.) undersöks i väldigt liten omfattning. Då materialen har använts i konstruktioner har deras lämplighet bedömt som acceptabel, vilka bedömningsgrunder som nyttjats, om några alls, finns dock sällan dokumenterade. Enhetliga modeller och bedömningsgrunder för att bedöma ett materials lämplighet saknas. Ingen aspekt kan ”på egen hand” utgöra ett bra underlag för en bedömning av ett materials lämplighet. För att underlaget skall leda till en bra bedömningen bör även aspekten ekologi inkluderas. Aspekten ekologi har inte beaktats i de studerade fallen. En test av parametrar visade att en fördjupad studie varit nödvändig i två av fallen. Aspekten ekologi kan användas i bedömningsunderlaget genom att vägens omgivning klassas enligt dess Skyddsvärde. Skyddsvärde har i detta arbete visat sig fungera bra som en summaparameter då den är ett välkänt begrepp, den är lätt att använda och den ger en god uppfattning av omgivningens ekologi och ekologiska skyddsobjekt.
Item type: Master thesis
No physical items for this record

Traditionellt sett har vägsektorn främst använt jungfruliga resurser som konstruktionsmaterial. Intresset för alternativa material ökar dock och detta leder till att det blir allt vanligare att restprodukter används som konstruktionsmaterial.´ I dag saknas det enhetliga modeller, med allmän acceptans, för att bedöma en restprodukts lämplighet som konstruktionsmaterial i vägbyggnad. Detta innebär att det i varje enskilt fall tas fram ett bedömningsunderlag som anses vara lämpligt. För att bedöma ett materials lämplighet bör ett faktaunderlag inom en rad olika aspekter samlas in. De aspekter som kan vara aktuella kan delas in i Användning och Omgivning. Användning beskriver det specifika materialets egenskaper i en viss applikation, ex. miljöteknik och materialteknik. Omgivning beskriver konstruktionens omgivning, ex. geologi och ekologi. Varje aspekt beskrivs i sin tur av en rad parametrar. Genom att underlaget sedan ställs mot en bedömningsgrund kan ställning tas om materialvalet är lämpligt ur ett miljögeotekniskt perspektiv. Examensarbete syftar till att studera användningen av bedömningsunderlag som nyttjats för att bedöma en restprodukts lämplighet som konstruktions- material samt att närmare studera parametrar med avseende på aspekten ekologi. Studien utfördes genom en erfarenhetsinsamling som behandlade använda bedömningsunderlag generellt sett och genom en fallstudie med fördjupning inom aspekten ekologi. Erfarenhetsinsamling: Erfarenhetsinsamlingen utfördes genom en enkätundersökning. Denna hade till syfte att identifiera vilka projekt som finns, vilka material som har använts, vilka bedömningsgrunder som har nyttjats och vilka erfarenheter som finns från att använda restprodukter i vägbyggnad. Enkätundersökningen, som genomfördes på drygt 60 projekt främst utförda i Vägverkets regi, visade att aspekter med avseende på Användning beaktas i större grad än aspekter med avseende på Omgivning. Bland användningsaspekterna är det främst materialteknik som studerats men även miljöteknik har studerats i en relativt stor omfattning och då främst oorganiska ämnen. Att organiska ämnen undersökts i mindre grad än oorganiska kan antas bero på att kunskapen om dessa ämnen är mindre och att många av materialen inte innehåller några organiska ämnen, t.ex. masugnsslagg. Då materialen har använts i konstruktioner har deras lämplighet bedömts som acceptabel, vilka bedömningsgrunder som nyttjats, om några alls, finns dock sällan dokumenterade. I de fall en bedömningsgrund nyttjats är det främst jämförelse med andra material eller riktvärden för förorenad mark som nyttjats. Erfarenheterna från användningen av materialen uppgavs vara goda. Uppföljningen av projekten var oftast av okulär karaktär, vilket i princip innebär att om en väg efter en viss tids användning är jämn, d.v.s. utan sättningar, tjälskott etc., har projektet beaktats som lyckat. Aspekten ekologi: Aspekten ekologi används för att få en övergripande uppfattning av omgivningens ekosystem och för att identifiera ekologiska skyddsobjekt. Tillsammans med andra aspekter, ex. geohydrologi, kan aspekten ekologi utgöra ett underlag för att bedöma vilka olika exponeringssituationer som kan uppstå. Lämpliga parametrar för att beskriva aspekten ekologi arbetades fram. Dessa är Skyddsvärda arter, Indikatorarter, Områden skyddade enligt MB och Områden klassade enligt naturvärden. När fakta för parametrarna samlats in föreslås de vägas samman i en summaparameter, Skyddsvärde. Skyddsvärde kan, i enlighet med MIFO-modellen, delas in i fyra klasser. För de olika klasserna ges sedan olika rekommendationer. För de två undre klasserna krävs ingen fördjupad utredning av ekologin men för de två övre klasserna krävs detta. Fem projekt valdes ut för fallstudien. Fallstudien genomfördes med syfte att undersöka om någon av de föreslagna ekologiska parametrarna nyttjats i beslutsunderlagen för de gjorda materialvalen. I de projekt där parametrarna inte nyttjats undersöktes det om beslutsunderlaget sett annorlunda ut om de nyttjats. Den föreslagna summaparametern Skyddsvärde användes på de utvalda fallen. Fallstudien visade att aspekten ekologi inte beaktats i något av fallen. Parametrarna visade sig vara lätthanterliga och resultatet kunde vägas samman i summaparametern Skyddsvärde. I två av projekten visade det sig att det varit nödvändigt med en fördjupad studie av ekologin för att bedöma materialets lämplighet, medan det i tre av projekten ej bedömdes varit nödvändigt. Slutsatser: I de bedömningsunderlag som tas fram för att bedöma materials lämplighet undersöks ofta aspekter kopplade till Användning (materialteknik, miljöteknik etc.) medan aspekter kopplade till Omgivningen (ekologi, hydrogeologi etc.) undersöks i väldigt liten omfattning. Då materialen har använts i konstruktioner har deras lämplighet bedömt som acceptabel, vilka bedömningsgrunder som nyttjats, om några alls, finns dock sällan dokumenterade. Enhetliga modeller och bedömningsgrunder för att bedöma ett materials lämplighet saknas. Ingen aspekt kan ”på egen hand” utgöra ett bra underlag för en bedömning av ett materials lämplighet. För att underlaget skall leda till en bra bedömningen bör även aspekten ekologi inkluderas. Aspekten ekologi har inte beaktats i de studerade fallen. En test av parametrar visade att en fördjupad studie varit nödvändig i två av fallen. Aspekten ekologi kan användas i bedömningsunderlaget genom att vägens omgivning klassas enligt dess Skyddsvärde. Skyddsvärde har i detta arbete visat sig fungera bra som en summaparameter då den är ett välkänt begrepp, den är lätt att använda och den ger en god uppfattning av omgivningens ekologi och ekologiska skyddsobjekt.

Powered by Koha