The VTI National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Järnvägen till Luleå Wiklund, Roine

By: Series: C-uppsats ; 2004:013 | Examensarbete ; 2000:282Publication details: Luleå Luleå tekniska universitet. Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, 2004Description: 217 kBSubject(s): Online resources: Dissertation note: Examensarbete Abstract: Denna undersökning syftar till att klarlägga den beslutsfattandeprocess som låg bakom byggandet av järnvägen till Luleå i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer än 250 år tidigare när malmtillgångarna i Norrbotten blev kända och de första försöken att exploatera dessa kom till stånd. Ganska snart insåg man att transporten av malm till hamnstäder som Piteå och Luleå var besvärlig samt ineffektiv då dessa mestadels företogs med hjälp av ackjor och slädar. I och med att järnvägar började byggas från 1825 och framåt så kunde en lösning på problemet skönjas och en mängd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset från centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt på grund av den rådande oviljan från mellansvenska bruksägare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige. Från norrbottnisk sida görs allt som är möjligt för att realisera denna järnväg och polemiken med företrädare från övriga landet blir ibland både frän och uppgiven. Det är dessa aktörers handlande som ligger till grund för denna kvalitativa undersökning som presenteras tematiskt samt i kronologisk ordning.
Item type: Master thesis
No physical items for this record

Examensarbete

Denna undersökning syftar till att klarlägga den beslutsfattandeprocess som låg bakom byggandet av järnvägen till Luleå i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer än 250 år tidigare när malmtillgångarna i Norrbotten blev kända och de första försöken att exploatera dessa kom till stånd. Ganska snart insåg man att transporten av malm till hamnstäder som Piteå och Luleå var besvärlig samt ineffektiv då dessa mestadels företogs med hjälp av ackjor och slädar. I och med att järnvägar började byggas från 1825 och framåt så kunde en lösning på problemet skönjas och en mängd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset från centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt på grund av den rådande oviljan från mellansvenska bruksägare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige. Från norrbottnisk sida görs allt som är möjligt för att realisera denna järnväg och polemiken med företrädare från övriga landet blir ibland både frän och uppgiven. Det är dessa aktörers handlande som ligger till grund för denna kvalitativa undersökning som presenteras tematiskt samt i kronologisk ordning.

Powered by Koha