Under år 2005 och 2006 ska miljöavgifter prövas i Stockholmstrafiken. Huvudmålen för försöket är att minska trängseln, öka framkomligheten och förbättra miljön. I denna rapport presenteras beräkningar av effekterna på utsläppen, halterna och hälsan av luftföroreningar vid införandet av miljöavgifter. Beräkningarna avser inandningsbara partiklar (PM10) och kväveoxider och baseras på trafikdata från Transek AB och deras analyser av Stockholms stads förslag till utformning av ett miljöavgiftssystem (från januari 2004). Det totala trafikarbetet i Stockholms innerstad beräknas minska med cirka 7 % för årsmedeldygn samt med cirka 20 % under högtrafiktid. När det gäller infartslederna beräknas Essingeleden och Bergshamraleden få trafikökningar med mellan 2 % och 6 %. Längs övriga leder minskar trafiken med mellan 1 % och 11 % (årsmedeldygn). Summerat för hela länet minskar utsläppen av kväveoxider och partiklar med knappt 2 % och summerat för Stockholms stad med mellan 3 % och 4 %. Om man bara ser till Stockholms innerstad minskar kväveoxidutsläppen med 10 % medan PM10 utsläppen minskar med 8 %. Halterna av partiklar (årmedelvärde av PM10) i taknivå i innerstaden minskar med som mest 6.7 µg/m3. Som mest ökar halterna med 1.5 µg/m3. Uttryckt i procent av halten utan avgifter är minskningen som mest 11 % och ökningen maximalt drygt 3 %. För kvävedioxid minskar halterna (årsmedelvärde) med som mest 2.9 µg/m3 och ökar med som mest cirka 0.7 µg/m3. Uttryckt i procent av halten utan avgifter är minskningen upp till 10 % och ökningen (vid Essingeleden) maximalt 2.6 %. Omkring den avgiftsfria Essingeleden kommer alltså halterna att öka något på grund av ökad trafikmängd. Även om ökningarna är mycket små så innebär detta att det blir något svårare att klara miljökvalitetsnormerna i området, men även utan miljöavgifter överskrids normerna kraftigt. Trafikökningarna längs Bergshamraleden beräknas ge mycket små ökningar av PM10 halterna tack vare minskade halter längs omkringliggande trafikleder och i hela innerstaden. För NO2 minskar halterna, trots trafikökningarna, tack vare inflytande från omkringliggande områden där halterna minskar. Det är det viktigt att påpeka att de områden som berörs av ökade halter på grund av miljöavgifterna är betydligt mindre än det område som erhåller minskade halter. För partiklar, PM10, är det cirka 8 800 personer som utsätts för något ökade halter, främst de som är bosatta intill Essingeleden. Knappt 287 000 personer, främst bosatta i innerstaden, får minskade halter. Haltökningarna (av PM10) är mycket små och varierar mellan 0.1 och 0.4 µg/m3 och är i genomsnitt 0.14 µg/m3. Minskningarna varierar mellan 0.1 och 0.5 µg/m3 och är i genomsnitt 0.24 µg/m3. Dessa värden kan jämföras med de totala partikelhalterna som ligger på 20 till 40 µg/m3 (årsmedelvärden). En relativt stor del, drygt 10 µg/m3, är bakgrundsluft som härstammar från utsläpp utanför Stockholmsregionen. För kvävedioxid är det ca 4 000 personer (främst bosatta intill Essingeleden) som utsätts för något ökade halter medan knappt 313 000 personer får minskade halter. Haltökningarna är i genomsnitt 0.23 µg/m3 och minskningarna är 0.97 µg/m3. Haltförändringarna är små jämfört med de totala kvävedioxidhalterna på mellan 20 och 50 µg/m3 (räknat som årsmedelvärden). Effekten för totalhalter av PM10 i gatunivå i innerstaden blir något större. På Hornsgatan och Sveavägen t ex, beräknas PM10-halten (90-percentil av dygnsmedelvärden) minska med ca 7 %. Minskningen är dock inte tillräcklig för att miljökvalitetsnormen ska klaras. Med miljöavgifterna beräknas totala längden gator och vägar i länet där miljökvalitetsnorm för PM10 överskrids, minska med ca 6 km (vilket motsvarar ca 5 %). Längden gator där normvärde för partiklar överskrids i Stockholms innerstad minskar med ungefär en femtedel (4 km). Bl a Roslagsvägen, delar av Valhallavägen samt Stadsgårdsleden beräknas klara miljökvalitetsnomen för PM10 med miljöavgifterna. För kvävedioxid medför miljöavgifterna ingen förändring vad gäller antalet kilometer gator och vägar med överskridande i länet. I gatunivån beräknas kvävedioxidhalten på t ex Hornsgatan minska med ca 4 % (98-percentil av dygnsmedelvärden) med miljöavgifterna. Avgifterna i sig räcker dock inte för att motsvarande miljökvalitetsnorm ska klaras. Den långsiktiga minskningen av dödligheten för hela beräkningsområdet med cirka 1,4 miljoner invånare beräknas utifrån de sänkta avgashalterna till 33-36 fall per år. För enbart det inre beräkningsområdets, ungefär 323 000 invånare, skattas effekten på dödligheten till cirka 26 färre dödsfall per år utifrån såväl NO2 och NOx som avgasindikatorer.