Hur tätt är vägnätet i verkligheten jämfört med i djurens perspektiv? Var finns utrymme för stabila viltpopulationer? Är trafikdödligheten ett större problem än isolering av vissa populationer? Vilken rumslig skala är relevant i förhållande tillolika målsättningar? Det återstår många frågor att studera innan vi kan göra en fullgod bedömning av vägars fragmenterande inverkan på djurlivet. I första hand gäller det att förstå, eller åtminstone kunna utvärdera, vägbarriärers betydelse för djurens dagliga rörelser och/eller årstidsmässiga vandringar. Det är också viktigt att öka kunskapen kring hur åtgärder som t.ex. viltbroar eller vilttunnlar, skall placeras och utformas för att på bästa sätt motverka isoleringen av djur och hela populationer. I sammanhanget är dock avgörande att målsättningen för detta miljöarbete definieras. Hur stor barriäreffekt (antal djur eller andel av populationen på ”fel” ställe) kan och vill vi acceptera för en given väg? Vilken grad av isolering kan man tolerera ur ekologiska eller förvaltningsmässiga perspektiv? Det är uppenbart att vägars barriäreffekt kan medföra allvarliga konsekvenser för såväl djuren som markägaren och samhället. Men vilket perspektiv skall tillämpas i vägplaneringen? Dessa frågor kan, vilket även noterats i andra artiklar i detta kapitel, inte besvaras enbart av vägingenjörer, ekonomer eller ekologer var för sig, utan förutsätter en dialog mellan olika aktörer i samhället.