Vägars ekologiska effekter på djur Seiler, A
Publication details: Lindesberg Skogsvilt 3 - Vilt och landskap i förändring, 2004; Grimsö forskningsstation, Description: 251-255 sSubject(s): Online resources: Abstract: Vägar påverkar landskapet och djurlivet på många olika sätt. Konsekvenserna av t.ex. avgaser, buller, vandringshinder eller trafikdödlighet är inte begränsade till själva vägområdet, utan drabbar naturmiljön långt ut i det omgivande landskapet. Olika vägars effekter samverkar och leder också till en fragmentering av landskapet som helhet. På länsvägen mellan Ramsberg och Fellingsbro passerar man flera gamla milstolpar från 1800-talet. På just denna väg färdades tjuven Lasse Maja redan under 1700-talet, men vägen i sig är ännu äldre. Den slingrar sig fram på rullstensåsarna från slättlandskapet kring Fellingsbro upp till de kulliga markerna kring Ramsberg. Från början var den kanske en liten djurstig som nyttjades av jägare och senare av bosättare. Människor, kreatur, hästar, kol,järn och mycket annat gods har i århundradentransporterats på denna väg. Man kan undra hur landskapet runtomkring sett ut om denna väg inte funnits. Kanske hade skogen inte avverkats så tidigt, kanske hade åkermarkerna och betesvallarna inte anlagts, kanske hade Morskoga krog inte blivit ett litet samhälle och riksväg 68 hade kanske fått en annan sträckning. Detta är svårt att veta något om, eftersomen gammal väg och landskapet runtomkring har utvecklats under lång tid och beroende av varandra. Jämfört med sådana anrika färdvägar utgör våra moderna stora bilvägar ett främmande element i landskapet (bild 1). De tjänar inte den lokala trafiken utan leder transporterna förbi till avlägsna orter. De skär genom terrängen, bryter landskapets naturliga strukturer, klipper av historiska samband och ekologiska processer. Vägar utgör vandringshinder för de flesta djurarter. Trafiken dödar miljontals fåglar och däggdjur varje år. Buller, avgaser, vägsalt och andra kemiska substanser påverkar sammantaget ett område större än Öland eller alla svenska nationalparker tillsammans. Runt 1,2 % av den svenska landarealen utgörs av väg, vägrenar och tillhörande rastplatser, det s.k. vägområdet. Men vägtrafikens miljöeffekter samverkar och sprider sig långt utanför vägområden och påverkar därmed miljökvaliteten i hela landskapet.Vägar påverkar landskapet och djurlivet på många olika sätt. Konsekvenserna av t.ex. avgaser, buller, vandringshinder eller trafikdödlighet är inte begränsade till själva vägområdet, utan drabbar naturmiljön långt ut i det omgivande landskapet. Olika vägars effekter samverkar och leder också till en fragmentering av landskapet som helhet. På länsvägen mellan Ramsberg och Fellingsbro passerar man flera gamla milstolpar från 1800-talet. På just denna väg färdades tjuven Lasse Maja redan under 1700-talet, men vägen i sig är ännu äldre. Den slingrar sig fram på rullstensåsarna från slättlandskapet kring Fellingsbro upp till de kulliga markerna kring Ramsberg. Från början var den kanske en liten djurstig som nyttjades av jägare och senare av bosättare. Människor, kreatur, hästar, kol,järn och mycket annat gods har i århundradentransporterats på denna väg. Man kan undra hur landskapet runtomkring sett ut om denna väg inte funnits. Kanske hade skogen inte avverkats så tidigt, kanske hade åkermarkerna och betesvallarna inte anlagts, kanske hade Morskoga krog inte blivit ett litet samhälle och riksväg 68 hade kanske fått en annan sträckning. Detta är svårt att veta något om, eftersomen gammal väg och landskapet runtomkring har utvecklats under lång tid och beroende av varandra. Jämfört med sådana anrika färdvägar utgör våra moderna stora bilvägar ett främmande element i landskapet (bild 1). De tjänar inte den lokala trafiken utan leder transporterna förbi till avlägsna orter. De skär genom terrängen, bryter landskapets naturliga strukturer, klipper av historiska samband och ekologiska processer. Vägar utgör vandringshinder för de flesta djurarter. Trafiken dödar miljontals fåglar och däggdjur varje år. Buller, avgaser, vägsalt och andra kemiska substanser påverkar sammantaget ett område större än Öland eller alla svenska nationalparker tillsammans. Runt 1,2 % av den svenska landarealen utgörs av väg, vägrenar och tillhörande rastplatser, det s.k. vägområdet. Men vägtrafikens miljöeffekter samverkar och sprider sig långt utanför vägområden och påverkar därmed miljökvaliteten i hela landskapet.