I detta projekt ligger fokus på vad bostäder alstrar för trafik. Med resvaneundersökning mäts resalstringen, antalet bilresor som görs av de boende i olika områdestyper och hur resalstringen varierar med olika planeringsvariabler. Exploateringsgrad är den planeringsvariabel som har störst inverkan, men även centralitet har en påverkan: ju lägre exploateringsgrad ett område har och ju mer perifert det ligger ju mer bilresor per invånare alstras. Närhet till kollektivtrafik reducerar bilresorna något. Andra planeringsvariabler som gatusystem och närhet till parkeringsplats har inte kunnat påvisas ha någon signifikant påverkan. Socioekonomiska variabler har också stor påverkan. Störst är inkomst och bildisposition, vilka båda signifikant ökar resalstringen med bil. Vidare har ålder betydelse liksom förekomst av barn. De resalstringstal som erhålls då man räknar om dem till fordonsrörelser med bil som startar och/eller slutar i området och då någon person boende i området finns i fordonet ligger i nivå med dem som finns i Vägverkets Effektsamband 2000. För planering av trafiksystemet är det däremot trafikalstringen som är relevant, dvs den totala fordonstrafiken och inte bara den som alstras av de boende. Det tillkommer bl a besökande och leveranser. Trafikmätningar med slang har gjorts i ett antal mindre områden, vilka inte har genomfartstrafik. En jämförelse med resalstringen ger att trafikalstringen är knappt dubbelt så stor som resalstringen, dvs endast drygt hälften av biltrafiken i ett område har någon vuxen boende i området sittandes i bilen. I rapporten redovisas nyckeltal med trafikalstring per kvm bostadsyta för olika områdestyper. I rapporten har fokus varit vad bostäder alstrar för biltrafik. Men som ett delresultat har vi fått fram att verksamheter i bostadsområden genererar 10 gånger mer trafik per kvm yta än vad bostäderna gör.