Med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond utvärderar Avd. för trafikteknik vid Luleå tekniska universitet ombyggnaden i Trollhättan till s.k. nollvisionsslinga. Syftet är att skaffa underlag för Vägverkets riktlinjer för hur trafikmiljön för barn, äldre och funktionshindrade bör vara utformad. Föreliggande arbetsrapport är en slutrapport som presenterar resultatet av studier av trafikantbeteenden vid tre platser i Trollhättan. Två av platserna är korsningar längs nollvisionsslingan och den tredje är en kontrollkorsning som inte är ändrad. Ombyggnaden till nollvisionsslinga i Trollhättan påbörjades sommaren 2000 och slutfördes under första halvan av 2001. I nollvisionsslingan ingår delar såväl utom som inom tätort. Föreliggande rapport gäller tätortsdelen. Även effekten av den skärpta regeln som reglerar bilförares väjningsplikt mot gående på övergångställe som infördes 1 maj 2000 i Sverige har studerats. I denna rapport redovisas resultaten av studier av den s.k. långtidseffekten, två år efter ombyggnad. Metoden för studien bygger på videofilmning av trafikmiljön i olika skala. Beteenden hos gående, cyklister samt fordonsförare som möter cyklister och gående har kodats från videoupptagningarna. Ur videofilmerna extraherades och analyserades även eventuella konflikter och konfliktliknande situationer mellan gående, cyklister och fordon och gående och cyklister. Resultatet i denna studie av långtidseffekten av införandet at nollvisionsslinga i Trollhättan är att de gåendes och cyklisters säkerhet med avseende på bilars hastighet ökat, målet om en 90- percentil som är 30 km/h eller lägre var uppfyllt två år efter ombyggnad.