Vägnäten i större svenska städer är nu utnyttjade nära sin kapacitetsgräns. Trängselavgifter skulle kunna innebära ett större kapacitetsutnyttjande av vägnätet. Syftet med trängselavgifter, det vill säga avgifter under rusningstrafik, är att få bilister att ändra resbeteende för att minska trängseln. Beteendet kan ändras med avseende på starttidpunkt, destination, ruttval, resfrekvens eller färdmedelsval. I dagens prognosmodeller och kalkyler är kunskapen bristfällig vad gäller dylik avgifts inverkan på själva starttidpunkten. För närvarande, 2000 till 2004, pågår EU-projektet Progress. Inom ramen för Progress finns en unik möjlighet att ta reda på i vilken utsträckning bilister verkligen tar ställning till om och hur trängselavgifter påverkar deras starttidpunkt. I Progress fältförsök har ett antal försökspersoner provat att köra bil i ett antal trängselavgiftsscenarion. Eftersom dessa personer har egen erfarenhet av olika typer av trängselavgifter bedöms de vara lämpliga intervjupersoner i syfte att erhålla monetära värderingar av val av starttidpunkt. En enkätintervjustudie med försökspersoner från Progress fältförsök genomfördes. Målet var att ta reda på försökspersonernas betalningsvilja för att köra bil till arbetet vid en viss tidpunkt på morgonen. Syftet med att kartlägga monetära värderingar av starttidpunkt är att möjliggöra bättre beslutsunderlag. Resultatet från studien, elasticiteter för trängselavgifters effekt på starttidpunkten, kan implementeras i prognosmodeller och/eller användas som ingångsdata i samhällsekonomiska bedömningar.