Trafiktålighet : kunskaps- och metodutveckling för att garantera den avsedda miljöns kvalitet på och kring gator i detaljplan. Förstudie: Begreppet trafiktålighet Hagson, Anders
Publication details: Göteborg Chalmers tekniska högskola. Arkitektursektionen. Tema stad & trafik, 2003; Publikation, Description: 23 sSubject(s): Online resources: Abstract: Som ansvariga för utbildningen av arkitekter i fysisk planering vid Chalmers har lärare vid Tema Stad & Trafik under en längre tid kunnat konstatera en starkt uttalad vilja i många svenska städer att ”bygga stad” igen efter årtionden av utglesning och funktionsuppdelad områdesplanering (urban sprawl). I tillväxtstäder talar man om förtätning, kvartersstad, funktionsblandad stad och ökad stadsmässighet. Bevekelsegrunderna är två. För det första finns en mycket stor efterfrågan på både bostäder och lokaler i äldre stadsområden med dessa kvaliteter. Man kan säga att marknaden efterfrågar stad, att utbudet stad är litet och att prisnivåerna därför blir mycket höga – vilket bl.a. leder till ökad segregation. För det andra pekar forskningen om hållbar stadsutveckling ganska entydigt på att tät funktionsblandad stad leder till minskad bilanvändning och goda förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt. Trots den uttalade politiska viljan till hållbar stadsutveckling och trots marknadens efterfrågan blir det inte som man vill. Genom intervjuer med kommunala tjänstemän med mångårig erfarenhet av detaljplanering har vi konstaterat att det de benämner ”avståndsstaden” - staden uppbyggd av de tre separata beståndsdelarna bostadsområden, industri- och kontorsområden, centrum och handelsområden sinsemellan förenade av ett differentierat trafiksystem men åtskilt av grönsstruktur. – byggs p g a lagstiftning, allmänna råd, riktlinjer m.m. Erfarna praktiker konstaterar att den typ av stad som efterfrågas är omöjlig att bygga med dagens ”normer”. Hittills har stadsplaneringen varit inriktad på att anpassa staden till ständigt ökande vägfordonstrafik. Begreppet trafiktålighet har här givit en innebörd som återspeglar det omvända synsättet; hur stor trafikmängd, vilket fordonssammansättning och vilken hastighetsnivå tål olika önskade gatutyper och stadsmiljöer? Hur kan dessa kvaliteter säkerställas med hjälp av detaljplan? Dessa bägge frågeställningar föreslås undersökas i fortsatt forskning.Som ansvariga för utbildningen av arkitekter i fysisk planering vid Chalmers har lärare vid Tema Stad & Trafik under en längre tid kunnat konstatera en starkt uttalad vilja i många svenska städer att ”bygga stad” igen efter årtionden av utglesning och funktionsuppdelad områdesplanering (urban sprawl). I tillväxtstäder talar man om förtätning, kvartersstad, funktionsblandad stad och ökad stadsmässighet. Bevekelsegrunderna är två. För det första finns en mycket stor efterfrågan på både bostäder och lokaler i äldre stadsområden med dessa kvaliteter. Man kan säga att marknaden efterfrågar stad, att utbudet stad är litet och att prisnivåerna därför blir mycket höga – vilket bl.a. leder till ökad segregation. För det andra pekar forskningen om hållbar stadsutveckling ganska entydigt på att tät funktionsblandad stad leder till minskad bilanvändning och goda förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt. Trots den uttalade politiska viljan till hållbar stadsutveckling och trots marknadens efterfrågan blir det inte som man vill. Genom intervjuer med kommunala tjänstemän med mångårig erfarenhet av detaljplanering har vi konstaterat att det de benämner ”avståndsstaden” - staden uppbyggd av de tre separata beståndsdelarna bostadsområden, industri- och kontorsområden, centrum och handelsområden sinsemellan förenade av ett differentierat trafiksystem men åtskilt av grönsstruktur. – byggs p g a lagstiftning, allmänna råd, riktlinjer m.m. Erfarna praktiker konstaterar att den typ av stad som efterfrågas är omöjlig att bygga med dagens ”normer”. Hittills har stadsplaneringen varit inriktad på att anpassa staden till ständigt ökande vägfordonstrafik. Begreppet trafiktålighet har här givit en innebörd som återspeglar det omvända synsättet; hur stor trafikmängd, vilket fordonssammansättning och vilken hastighetsnivå tål olika önskade gatutyper och stadsmiljöer? Hur kan dessa kvaliteter säkerställas med hjälp av detaljplan? Dessa bägge frågeställningar föreslås undersökas i fortsatt forskning.