En allmän uppfattning är att kommunikationen mellan kulturmiljövård och exploatörer vid planering av infrastruktur ofta är bristfällig. Detta beror till stor del på att planeringsunderlagen inte förmår tydliggöra på vilket sätt kulturmiljön berörs eller påverkas av exploateringen. Användandet av illustrationer i form av t.ex. kartor, skisser, fotografier (såväl analoga som digitala visualiseringar) är ett viktigt redskap för att kunna öka förståelsen för den kulturhistoriska dimensionen i landskapet samt för att förmedla vilka effekter och konsekvenser exploateringar får för kulturmiljön. Fyller visualiseringarna i planeringsunderlaget sitt syfte? Vad är det som förmedlas och framgår det tydligt vad man vill visa? Hur hanteras landskap, strukturer, samband, miljöer m.m. i visualiseringarna? Detta är några av de grundläggande frågor som står i fokus i denna studie som baseras på en genomgång av tjugo planeringsdokument från den senaste tioårsperioden. Studien riktar sig framför allt till personer som är involverade i planering och projektering av infrastrukturer. Studien är utförd inom ramen för projektet VisaVäg som drivs i samverkan mellan Riksantikvarieämbetet och Vägverket.