Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig bild över hur vägväsendet finansieras i olika delar av världen. Till följd av betydande luckor i det statistiska materialet är det svårt att skapa en sammanhållen bild vad vägar kostar och hur de finansieras i världens olika länder. Ett huvudskäl till dessa problem är att olika länder har olika principer för att fördela kostnader och skatteintäkter mellan olika administrativa nivåer, dvs. central, regional/delstatlig och lokal/kommunal nivå. Med detta i minne ger denna rapport ett urval av översiktlig information som sannolikt ändå klargör huvuddragen i väghållningens finansiering. I rapporten görs en åtskillnad mellan finansiering av hela vägnät och finansiering av enskilda projekt. Den bild som träder fram är att bensinskatten är den dominerande intäktskällan från beskattning av vägtrafiken i vägnäten. I många länder står bensinskatten för över hälften av de intäkter som vägtrafiken genererar. Fordonsrelaterade skatter, dels årliga och dels i samband med inköp, står för vardera nästan en femtedel av intäkterna. Tullvägar och årliga brukaravgifter (vignetter) utgör en mindre del av intäkterna, kanske kring 6 % i genomsnitt.