Vägverket har sedan 2002 mätt axelaster och bruttovikter på ett antal platser i landet. En första analys presenterades i rapporten "BWIM-mätningar 2002 och 2003". Axellaster från tunga fordon svarar för en mycket stor del av nedbrytningen av det belagda vägnätet. Det är därför viktigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vilka vikter som belastar vägnätet. I mitten av 80-talet etablerades ett antal fasta vågstationer för vägning av fordon i fart. Tyvärr visade det sig att tekniken då inte var tillräckligt bra varför försöken avbröts. Sommaren 2001 testades en annan mätmetod vid Kyrkdal utanför Kramfors. Den här gången testades BWIM-teknik (Bridge-Weigh-In-Motion). Ett antal töjningsgivare monteras i en bro. När brons reaktion på en känd last (kalibreringsbil) är känd kan även andra fordons bruttovikt och axellaster beräknas. Mätmetoden visade sig vara lovande samtidigt som mätresultaten pekade på omfattande överlaster. Vägverket beslutade därför att genomföra utökade försök på ett antal platser i landet under 2002 och 2003 med syfte att få en uppfattning om den tunga trafikens sammansättning vad avser laster och förekomst av överlaster. Syftet var också att utvärdera mätutrustning och att utveckla mätmetoden. På basis av erfarenheterna från mätningarna 2002 och 2003 beslutade Vägverket att genomföra ett nytt fyraårigt projekt. Resultaten från första årets mätningar redovisas nedan. Mätningarna har från 2002 delfinansierats av EU / DG TREN via VIKING-projektet.