En intervjustudie gjordes med fenomenografisk ansats som syftar till att ta reda på variationen av uppfattningar om ett specifikt fenomen. Första syftet var att ta reda på variationen av uppfattningar, bland unga blivande och nyblivna förare, om vad som karaktäriserar en trafiksäker förare. Andra syftet var att ta reda på variationen av uppfattningar om hur formen på förarutbildningen ska se ut. Tredje syftet var att göra en jämförelse mellan de båda gruppernas uppfattningar. Sammantaget gjordes 37 intervjuer: 19 stycken med 17-åringar med körkortstillstånd och 18 stycken med 18-åringar med körkort. Intervjuerna var av halvstrukturerad karaktär; samtliga intervjuade fick samma ingångsfrågor men därefter anpassades intervjuerna efter respektive respondents svar. Resultatet visade fyra gemensamma beskrivningskategorier för grupperna när det gäller uppfattningar av vad en trafiksäker förare är; manövrering, laglydighet, anpassning och erfarenhet. Därutöver hade 17-åringarna självinsikt och 18-åringarna självsäkerhet, koncentration och engagemang. En tolkning av skillnaden är att 18-åringarna har genomgått förarutbildningen och därmed reflekterat mer kring vad det innebär att köra bil, hur man ska bete sig i trafiken etc. Det fanns två gemensamma kategorier vad gäller uppfattningar av hur förarutbildningen ska vara utformad; flexibilitet och professionella utbildare. Därutöver fanns hos 17-åringarna upplevelse och ordningsföljd och bland 18-åringarna kategorierna riskmedvetenhet, livslångt lärande och ordningsföljd. Gruppen 17-åringar diskuterade främst utbildningens form medan 18-åringarna mer hade fokus på utbildningens innehåll, i kombination med form. Det egna ansvaret, både i upplägget av utbildningen och vad gäller själva inlärningen för att bli en trafiksäker förare poängterades av 18-åringarna..

An interview study was carried out with a phenomenographic approach, aimed at finding the variation of experience of a specific phenomenon. The prime objective was to find the variations of perceptions between young people who are learning to drive, and those who have recently acquired driving licences regarding what characterises a safe driver. The second objective was to find variations in perceptions as to how driving instruction should be organised. The third objective was to make a comparison between the perceptions of the two groups. In all, 37 interviews were carried out: 19 with 17 year-olds who held provisional driving licences, and 18 with 18 year-olds who held full driving licences. The interviews were of semi-structured character; all those interviewed were asked the same initial questions but after that the interviews were adapted to each respective respondent's replies. The result showed four joint categories of description for the groups as regards their perceptions of what a safe driver is; manoeuvring, obeying the law, adaptation and experience. Additionally, the 17 year-olds had self-awareness and the 18 year-olds had self-confidence, concentration and commitment. One interpretation of the difference is that the 18 year-olds have undergone driving instruction and have therefore thought more about what driving a car involves, how to behave on the road, etc. There were two joint categories as regards perceptions of how driving instruction should be formulated; flexibility and professional instructors. Additionally, with the 17 year-olds there were experience and order, and with the 18 year-olds the categories of risk-awareness, lifelong learning and sequence. The 17 year-olds primarily discussed the form of the instruction while the 18 year-olds were more focused on the content of the instruction in combination with its form. The 18 year-olds attached importance to individual responsibility, as regards both the arrangement of the instruction and the actual learning process for becoming a safe driver.