Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Optimal system of subsidization for local public transport Sonesson, Thomas

By: Series: VINNOVA rapport VR ; 2006:09, Publication details: Stockholm VINNOVA, 2006Description: 112 sISBN:
  • 918508459X
Subject(s): Online resources: Summary: I transportekonomisk litteratur kan man finna två skilda definitioner av begreppet optimala subventioner till kollektivtrafiken. En definition utgår från en situation där ett offentligt ägt transportföretag använder sig av samhällsekonomiska lönsamhetsprinciper vid investerings- och prissättningsbeslut. Som en följd av att genomsnittskostnaden för en resa faller med volymen resor för såväl operatör (stordriftsfördelar i produktionen) som konsument (tätare linjenät och ökad turtäthet leder till lägre tidskostnad) kommer verksamheten inte att täcka sina totala kostnader. Den subvention som krävs för att täcka underskottet betecknas stundtals som optimal, även om optimaliteten snarare har att göra med optimala investerings- och prissättningsbeslut. Den andra definitionen är den som är utgångspunkten för denna rapport och gäller relationen mellan beställare och transportoperatör i en situation där den ansvariga transportmyndigheten, exempelvis en kommun (eller dess representant i form av länstrafikbolag) låter ett privat transportföretag sköta kollektivtrafiken, vanligen efter en anbudsprocess. Syftet med ett sådant arrangemang är ofta att det privata transportföretaget anses ha incitament att driva verksamheten kostnadseffektivt. Vid ett nettokostnadskontrakt har man dessutom starka incitament att anpassa utbudet efter kundernas önskemål. Samtidigt befinner man sig i en monopolsituation, vilket tillsammans med antagandet att ett privat transportföretag är vinstmaximerande innebär att man i olika avseenden kan förväntas bete sig annorlunda än om målsättningen är samhällsekonomisk välfärdsmaximering. För att det skall vara möjligt att decentralisera centrala beslut om linjedragning, tidtabell och prissättning kan den ansvariga transportmyndigheten styra det privata transportföretaget med hjälp av subventioner, som på lämpligt sätt kopplas till transportföretagets agerande. Med optimala subventioner förstås då ett subventionssystem som skapar samhällsekonomiskt effektiva incitament, d.v.s. medför att det som är samhällsekonomiskt lönsamt också blir företagsekonomiskt lönsamt. Syftet med denna rapport är att analysera hur ett sådant optimalt subventionssystem bör se ut, d.v.s. vad det skall grunda sig på och hur nivån på subventionen skall bestämmas
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

I transportekonomisk litteratur kan man finna två skilda definitioner av begreppet optimala subventioner till kollektivtrafiken. En definition utgår från en situation där ett offentligt ägt transportföretag använder sig av samhällsekonomiska lönsamhetsprinciper vid investerings- och prissättningsbeslut. Som en följd av att genomsnittskostnaden för en resa faller med volymen resor för såväl operatör (stordriftsfördelar i produktionen) som konsument (tätare linjenät och ökad turtäthet leder till lägre tidskostnad) kommer verksamheten inte att täcka sina totala kostnader. Den subvention som krävs för att täcka underskottet betecknas stundtals som optimal, även om optimaliteten snarare har att göra med optimala investerings- och prissättningsbeslut.
Den andra definitionen är den som är utgångspunkten för denna rapport och gäller relationen mellan beställare och transportoperatör i en situation där den ansvariga transportmyndigheten, exempelvis en kommun (eller dess representant i form av länstrafikbolag) låter ett privat transportföretag sköta kollektivtrafiken, vanligen efter en anbudsprocess. Syftet med ett sådant arrangemang är ofta att det privata transportföretaget anses ha incitament att driva verksamheten kostnadseffektivt. Vid ett nettokostnadskontrakt har man dessutom starka incitament att anpassa utbudet efter kundernas önskemål. Samtidigt befinner man sig i en monopolsituation, vilket tillsammans med antagandet att ett privat transportföretag är vinstmaximerande innebär att man i olika avseenden kan förväntas bete sig annorlunda än om målsättningen är samhällsekonomisk välfärdsmaximering. För att det skall vara möjligt att decentralisera centrala beslut om linjedragning, tidtabell och prissättning kan den ansvariga transportmyndigheten styra det privata transportföretaget med hjälp av subventioner, som på lämpligt sätt kopplas till transportföretagets agerande. Med optimala subventioner förstås då ett subventionssystem som skapar samhällsekonomiskt effektiva incitament, d.v.s. medför att det som är samhällsekonomiskt lönsamt också blir företagsekonomiskt lönsamt. Syftet med denna rapport är att analysera hur ett sådant optimalt subventionssystem bör se ut, d.v.s. vad det skall grunda sig på och hur nivån på subventionen skall bestämmas