Inom EU inträffar varje år 1 300 000 trafikolyckor med kroppsskador som följd. Olyckskostnaderna beräknas uppgå till 160 miljarder euro vilket motsvarar 2 procent av EU-ländernas BNP. Enbart i den svenska trafiken omkommer varje år 400–500 personer och flera tusen skadas. Trafikskador är, som för många andra länder, ett av Sveriges folkhälsoproblem. Samhället avsätter också stora resurser för att minska antalet olyckor och för att begränsa skadorna när olyckan väl är framme. En del av denna resursåtgång avser försäkringsbolagen och deras ansvarstagande för (vissa av) konsekvenserna av trafikolyckor. En central fråga för denna rapport är försäkringspremiernas utformning och möjligheten att utforma premierna på ett sätt som reducerar olycksrisken. Vi menar att man nu med stöd av modern teknik har möjlighet att koppla premiens storlek till faktiskt beteende. Den snabba utvecklingen av fordonselektronik ger förutsättningar för att observera förarbeteende i form av hastighet i förhållande till gällande hastighetsbestämmelser. Detta öppnar i sin tur dörren för att förmå förarna att sänka hastigheten och därmed minska olycksrisken på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit möjligt. I rapporten redovisas en översikt över internationella erfarenheter på området liksom en genomgång av de tekniska förutsättningarna för att använda sådana svarta lådor. Dessutom utvecklas ett förslat till struktur på det tänkta premiesystemet. Där framgår också att försäkringsbolagen kanske inte har tillräckligt intresse av att själva ta till vara detta tekniska paradigmskifte. I stället måste staten spela en aktiv roll, dels för att säkerställa en öppen standard för den tekniska plattformen som ska finnas i bilarna, dels för att lägga grundvalen för de nya spelregler som kommer att behövas. Vi argumenterar för att detta torde vara möjligt att åstadkomma till förhållandevis låga samhällskostnader.

Within the European Union there are annually about 1 300 000 accidents with physical injuries. Estimates indicate that accident costs add up to €160 billion, corresponding to 2 percent of the Union's GDP. On Sweden's roads alone 400-500 people are killed annualy and thousands are injured. Traffic accidents are, like in most other countries, one of the country's national health problems. Substantial resources are allocated to reduce the number of accidents and their consequences, once an accident occurs. The insurance industry is one part in this. The focus of this report is how insurance companies design their insurance premiums and the possibility to change this design in order to curb accident risks. Our starting point is that modern techniques makes it feasible to link the way in which the premium is calculated to actual behaviour. The fast development of in-vehicle "black box" technology provides prerequisits for observing driver behaviour and in particular speed relative to speed limits. By making speeders pay more than drivers that adhere to speed limits, the insurance system may affect average speed on the road network and consequently also the number and consequences of accidents. The report is made up of three parts. The first presents a review of international experiences of "Pay-as-You-Drive" and "Pay-as-You-Speed" applications. The second reviews technical aspects and the options available when selecting an appropriate solution. A third paper presents a blueprint for the way in which an insurance premium based on "Pay-as-You-Speed" could be designed in order to capture important incentive aspects of the system. It is suggested that the insurance industry should go ahead with the development of these techniques. It is, however, also acknowledged that the incentives of the industry may be insuffient to carry the implementation costs. Since society at large carries much more of the accident costs than the industry itself, this provides prima facie motive for government intervention in order to avoid a market failure. It is argued that the costs for establishing an open technical platform in vehicles and to organise the collection of data may be small relative to the potential benefits of the system.