Allt eftersom vägträngseln i storstäderna förvärras blir problemen med förseningar, bilköer och osäkerhet i restider allt tydligare. I somliga fall upplevs dessa problem som allvarligare följder av trängseln än de ökade restiderna. Investeringar i infrastruktur (i vid betydelse) motiveras minst lika ofta med att köer och förseningar ska minska som med att själva restiderna ska bli kortare. Med denna bakgrund blir det ett allt större problem att förseningar, restidsosäkerhet och bilköer vanligtvis inte avspeglas i de samhällsekonomiska kalkylerna. Om en åtgärd eller investering syftar till att avhjälpa just dessa problem, och kanske först i andra hand till att minska restiderna, kan den samhällsekonomiska nyttan underskattas i betydande omfattning. Ämnet för denna PM är hur förändringar i försening, restidsvariation och trängsel ska kunna tas med i de samhällsekonomiska kalkylerna. Fokus är i första hand på regionala bilresor i storstadsregioner, men mycket av det vi ska avhandla går att generalisera till såväl andra färdmedel som interregionala resor.