Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Kan vi köpa det vi vill ha? : kartläggning av bränslesnåla modellvarianter av de vanligaste bilmodellerna och möjligheten att få dessa med viss extrautrustning i Sverige och andra EU-länder. Slutversion Elvingson, Per

By: Publication details: Borlänge Vägverket. Publikation 2004:13, 2003Description: 19 sSubject(s): Online resources: Abstract: Syftet med föreliggande undersökning är att utröna i vilken utsträckning utbudet i bilhallarna påverkar konsumenternas val av bil. Frågeställningarna har varit: Om de bränslesnålaste modellvarianterna kan köpas med viss extrautrustning. Om det finns snålare modellvarianter som är typgodkända för försäljning inom EU men inte tas in i Sverige. I de fall en törstigare modell måste väljas för att få viss utrustning har jämförelse gjorts med förhållandena i andra EU-länder. Studien är begränsad till de 30 mest sålda bilmodellerna i Sverige perioden januari-september 2003. Endast bensindrivna modeller tas upp till granskning. Resultat och slutsatser: All extrautrustning går inte att få i kombination med den snålaste varianten av en given modell. Framför allt gäller detta detaljer som har med utseende och ljudanläggningar att göra, men i några fall tvingas konsumenten välja en mer bränsleslukande bil för att få mer funktionsinriktad utrustning såsom farthållare, färddator, klimatanläggning och ESP. Toppnoteringen är Ford Focus, där krav på farthållare ökar förbrukningen med 25 procent. I några av fallen ovan finns den snålaste varianten med extrautrustning på andra länders marknad, men i flera fall sker ingen tillverkning. Åtta av de 30 mest säljande modellerna finns i mer bränslesnåla varianter än de som saluförs på den svenska marknaden. Att alla modellvarianter inte finns på den svenska marknaden beror dels på låg efterfrågan på snåla men rikt utrustade bilar, dels på att dessa marknadsförs i mycket begränsad omfattning. Konsumenternas trohet till de inhemska bilmärkena går igen i de flesta länder med egen bilindustri. I Sveriges fall är denna faktor sannolikt av stor betydelse för nybilarnas relativt höga utsläpp av koldioxid. Om alla bilköpare konsekvent valde den snålaste bensindrivna modellvarianten, utan att byta bilmodell, skulle medelutsläppen av koldioxid minska, kanske i storleksordningen 5-10 procent. Om alla bilköpare konsekvent valde den snålaste modellen inom samma storlekssegment skulle medelutsläppen av koldioxid minska, uppskattningsvis med 20-25 procent. Förutom förändrade skatter är mer och bättre information till konsumenterna det styrmedel som främst står till buds. Företag och offentliga upphandlare är i kraft av sin storlek en nyckelgrupp i sammanhanget. Bilsäljaren har en nyckelroll som länk mellan tillverkare/generalagent och kund. Eftersom säljarens lön vanligen är provisionsbaserad finns en drivkraft att sälja så dyra (och därmed i regel mer bränsleslukande) modeller som möjligt. Biltillverkarna har åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid från de nya bilarna och bör därför överväga hur återförsäljarna kan få starkare incitament att sälja "snålt".
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

Syftet med föreliggande undersökning är att utröna i vilken utsträckning utbudet i bilhallarna påverkar konsumenternas val av bil. Frågeställningarna har varit: Om de bränslesnålaste modellvarianterna kan köpas med viss extrautrustning. Om det finns snålare modellvarianter som är typgodkända för försäljning inom EU men inte tas in i Sverige. I de fall en törstigare modell måste väljas för att få viss utrustning har jämförelse gjorts med förhållandena i andra EU-länder. Studien är begränsad till de 30 mest sålda bilmodellerna i Sverige perioden januari-september 2003. Endast bensindrivna modeller tas upp till granskning. Resultat och slutsatser: All extrautrustning går inte att få i kombination med den snålaste varianten av en given modell. Framför allt gäller detta detaljer som har med utseende och ljudanläggningar att göra, men i några fall tvingas konsumenten välja en mer bränsleslukande bil för att få mer funktionsinriktad utrustning såsom farthållare, färddator, klimatanläggning och ESP. Toppnoteringen är Ford Focus, där krav på farthållare ökar förbrukningen med 25 procent. I några av fallen ovan finns den snålaste varianten med extrautrustning på andra länders marknad, men i flera fall sker ingen tillverkning. Åtta av de 30 mest säljande modellerna finns i mer bränslesnåla varianter än de som saluförs på den svenska marknaden. Att alla modellvarianter inte finns på den svenska marknaden beror dels på låg efterfrågan på snåla men rikt utrustade bilar, dels på att dessa marknadsförs i mycket begränsad omfattning. Konsumenternas trohet till de inhemska bilmärkena går igen i de flesta länder med egen bilindustri. I Sveriges fall är denna faktor sannolikt av stor betydelse för nybilarnas relativt höga utsläpp av koldioxid. Om alla bilköpare konsekvent valde den snålaste bensindrivna modellvarianten, utan att byta bilmodell, skulle medelutsläppen av koldioxid minska, kanske i storleksordningen 5-10 procent. Om alla bilköpare konsekvent valde den snålaste modellen inom samma storlekssegment skulle medelutsläppen av koldioxid minska, uppskattningsvis med 20-25 procent. Förutom förändrade skatter är mer och bättre information till konsumenterna det styrmedel som främst står till buds. Företag och offentliga upphandlare är i kraft av sin storlek en nyckelgrupp i sammanhanget. Bilsäljaren har en nyckelroll som länk mellan tillverkare/generalagent och kund. Eftersom säljarens lön vanligen är provisionsbaserad finns en drivkraft att sälja så dyra (och därmed i regel mer bränsleslukande) modeller som möjligt. Biltillverkarna har åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid från de nya bilarna och bör därför överväga hur återförsäljarna kan få starkare incitament att sälja "snålt".