Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Vilotider och personlig tidbok : branschattityder till förordningar gällande fordon under 3,5 ton: förändringsförslag Aman, Mari ; Darke, Paula ; Enkvist, Johan

By: Contributor(s): Publication details: Borlänge Vägverket. Publikation 2006:50, 2006Description: 19 sSubject(s): Online resources: Abstract: Efterlevnaden av "Förordning (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet" samt "Vägverkets föreskrift om personlig tidbok (VVFS 1994:40)" är bristfällig. För att få underlag för en framtida utformning av regel-verket har ÅF-Infrastruktur på Vägverkets uppdrag genomfört en kartläggning av transportbranschens, transportföretagens och yrkesförarnas attityder till regelverket. Genom diskussioner i fokusgrupper, via telefonintervjuer och insamling av synpunkter via e-post har synpunkter och idéer till utformning av framtida kontrollsystem inhämtats. Den allmänna uppfattningen är att en reglering av vilotider ska finnas. För många fungerar dagens fördelning av arbetstid/vilotid bra, men taxiförare i glesbygd och budbilsförare anser att det är den faktiska körtiden som ska regleras. Tillgänglig tid/jourtid/väntetid bör ingå i den totala arbetstiden men ska inte regleras som körtid. Om vilotidsreglerna är utformade så att de fungerar i praktiken höjs efterlevnaden. Begreppet vilotid hakar man upp sig på. Det som är intressant att tala om när man noterar hur arbetstiden är förlagd är den arbetade tiden. Den personliga tidboken är ett dåligt kontrollinstrument. Det är mycket lätt att fuska, man skriver in vad som passar, och ingen kan kontrollera att uppgifterna som finns i tidboken stämmer överens med verkliga förhållanden. Tidboken känns inte logisk att fylla i. Man vill notera den tid man arbetar per arbetspass och ha en kalendervecka per uppslag. Kontroller förekommer inte tillräckligt ofta för att påverka användarna att följa reglerna. Samtliga som lämnat synpunkter lämnar förslag på någon form av elektronisk registrering av arbetstiden. Dagen registrerande och skrivande taxametrar innehåller en stor del av de uppgifter som behövs. Handdatorer används i delar av budbranschen vilka kan användas på samma sätt som en taxameter. En anpassning av mjukvaran i kombination med inloggning via en unik legitima-tion, ett smartcard eller personnummer, eliminerar det merarbete hanteringen av tidböckerna betecknas som av många arbetsgivare. Uppgifterna som finns i taxametern/handdatorn ligger till grund för löneutbetalningar varför man kan anta att dessa överensstämmer med verkligheten.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

Efterlevnaden av "Förordning (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet" samt "Vägverkets föreskrift om personlig tidbok (VVFS 1994:40)" är bristfällig. För att få underlag för en framtida utformning av regel-verket har ÅF-Infrastruktur på Vägverkets uppdrag genomfört en kartläggning av transportbranschens, transportföretagens och yrkesförarnas attityder till regelverket. Genom diskussioner i fokusgrupper, via telefonintervjuer och insamling av synpunkter via e-post har synpunkter och idéer till utformning av framtida kontrollsystem inhämtats. Den allmänna uppfattningen är att en reglering av vilotider ska finnas. För många fungerar dagens fördelning av arbetstid/vilotid bra, men taxiförare i glesbygd och budbilsförare anser att det är den faktiska körtiden som ska regleras. Tillgänglig tid/jourtid/väntetid bör ingå i den totala arbetstiden men ska inte regleras som körtid. Om vilotidsreglerna är utformade så att de fungerar i praktiken höjs efterlevnaden. Begreppet vilotid hakar man upp sig på. Det som är intressant att tala om när man noterar hur arbetstiden är förlagd är den arbetade tiden. Den personliga tidboken är ett dåligt kontrollinstrument. Det är mycket lätt att fuska, man skriver in vad som passar, och ingen kan kontrollera att uppgifterna som finns i tidboken stämmer överens med verkliga förhållanden. Tidboken känns inte logisk att fylla i. Man vill notera den tid man arbetar per arbetspass och ha en kalendervecka per uppslag. Kontroller förekommer inte tillräckligt ofta för att påverka användarna att följa reglerna. Samtliga som lämnat synpunkter lämnar förslag på någon form av elektronisk registrering av arbetstiden. Dagen registrerande och skrivande taxametrar innehåller en stor del av de uppgifter som behövs. Handdatorer används i delar av budbranschen vilka kan användas på samma sätt som en taxameter. En anpassning av mjukvaran i kombination med inloggning via en unik legitima-tion, ett smartcard eller personnummer, eliminerar det merarbete hanteringen av tidböckerna betecknas som av många arbetsgivare. Uppgifterna som finns i taxametern/handdatorn ligger till grund för löneutbetalningar varför man kan anta att dessa överensstämmer med verkligheten.