I Sverige används idag det svenskutvecklade programmet Capcal för beräkning av kapacitet i enskilda korsningar. En datoriserad version av programmet har funnits på marknaden sedan mitten av 90-talet. Programmet har utvecklats kontinuerligt genom åren och anpassats efter förändringar i utformning, beteende och nya forskningsrön. Programmet har dock en del kända brister och under de senaste åren har utvecklingen av olika anledningar stått stilla. Programmet har idag också fått konkurrens av mikrosimulering som är en annan metod för att beräkna kapacitet i korsningar och som blir allt vanligare i Sverige. Mikrosimulering är dock kostsammare och kan i dagsläget inte ersätta behovet av ett enklare program för överslagsmässiga beräkningar. Syftet med det arbete som presenteras i denna rapport är att belysa och försöka ge svar på ett antal frågeställningar kring beräkning av framkomlighet (kapacitet) i svenska korsningar. Ska Sverige och därmed Vägverket fortsätta att satsa och utveckla de svenska kapacitetsberäkningsmodellerna eller finns det internationella modeller som kan anpassas till svenska förhållanden och på så sätt tillgodose behoven i Sverige? För att få svar på frågor kring dagens användning och hur behoven av korsningsanalyser ser ut genomfördes en brukarundersökning bland användarna av Capcal och medlemmarna av Trafiktekniska föreningen. Undersökningen visade att det finns ett behov i Sverige av snabba överslagsberäkningar i korsningar. Undersökningen visade också att dagens användare av Capcal är nöjda med programmet men att det finns en del brister i dagens version och att det finns önskemål om framtida förbättringar och nya funktioner. Det gjordes även en inventering av internationellt tillgängliga modeller som skulle kunna utgöra alternativ till Capcal. Denna inventering resulterade i en lista på 43 modeller för överslagsmässiga kapacitetsberäkningar. Nio av dessa (BPS, DanKap, HCS, HiCAP, LISA+, SIDRA, Synchro Studio, TRAFFIX och TRL) ansågs vara potentiella alternativ till Capcal. Efter att ha analyserat modellerna ytterligare visade det sig att den modell som uppfyllde flest krav och önskemål vara den Australiensiska modellen SIDRA. Modellinventeringen följdes av en mer detaljerad jämförelse av SIDRA och Capcal. Resultaten från modellinventeringen och jämförelsen presenterades vid ett seminarium där den samlade svenska och delvis nordiska expertisen inom området gavs möjlighet att lämna synpunkter på det genomförda arbetet och ge förslag på fortsatt inriktning.