Kallblandningstekniken har spelat en viktig roll i tillkomsten av det svenska vägnätet. Efter några år av tillbakagång lanseras nu ett nytt koncept. Det har likheter med äldre tiders produkter men har därtill en god miljöprofil och tekniska utvecklingsmöjligheter utöver vad som då var möjligt. 1975 introducerades ett totalkoncept för kallteknik baserat på bitumenemulsioner. Det fungerar bra för tankbeläggningar men för massabeläggningar har resultatet varit skiftande. Bitumenpriset blev högt och emulsionsvattnet omöjliggjorde täta beläggningstyper, som är nödvändiga i vårt klimat. En speciell variant, AEB Ö, användes under en lång följd av år i olika sammanhang. Som bundet bärlager på grusbärlager passade beläggningen bra men inte i alltid som underhållsbeläggning och slitlager. Genom empirisk utveckling skapades så småningom ett fullt dugligt massakoncept med bitumenemulsioner i form av asfaltåtervinning baserat på erfarenheter från återvinning av oljegrus. I den formen har intresset för kallblandningstekniken hållits vid liv fram till våra dagar. I ATB VÄG finns en rad kallblandade beläggningstyper baserade på bitumenemulsioner. Det är en kvarleva från tidigt 1990-tal som inte har kommit till någon egentlig användning. Många har sökt lösningar på den bitumenemulsionsbaserade kallblandningsteknikens nyckelfrågor. Intressanta tekniska uppslag har emellertid ofta stupat på kostnaderna. Vissa förhållanden, t ex massornas dåliga läggbarhet, tycks vara svåra att komma tillrätta med. En återgång till äldre tiders mjukgörande med fossilbaserade lösningsmedel, som var en fungerande kallteknik innan bitumenemulsionerna introducerades, är inte tänkbart, bl a av miljöskäl. I det här läget introduceras biobaserade mjukgörare i form av rapsoljederivat, ROD, som tycks ha samma reologiska egenskaper som fossilbaserade motsvarigheter men en gynnsammare miljöprofil. Utvecklingen har gått stadigt framåt sedan Göte Lindberg började använda tekniken i mitten av 1990-talet. Idag finns ett fungerande återvinningskoncept för kallblandad och halvvarm återvinning och för lagningsmassor.Konceptet är inte omgärdat av patent eller andra förhållanden som hindrar kompetenta vägbeläggare från att använda tekniken. Det finns patent som berör området men de är så utformade att det inte påverkar hanteringen i Sverige.Inom Skanska har utvecklingen drivits så långt det går på egen hand. Föreliggande rapport redovisar dagsläget i form av samlade erfarenheter och undersökningar av ett antal utförda objekt. Detta är första steget i lanseringen av ett nytt synsätt på hur problem och behov inom kallblandningstekniken kan hanteras.