Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige / Empirical analyses of car ownership and car use in Sweden Pyddoke, Roger
Language: Swedish Language: English Series: VTI rapport ; 653/653APublication details: Linköping VTI, 2009Description: 131 sSubject(s): Online resources: Bibl.nr: VTI P0654:653/653ALocation: Abstract: Syftet med den här rapporten är att beskriva och analysera hur individuellt bilägande och individuell bilanvändning i Sverige påverkas av kostnader, inkomst, kön och individens geografiska hemvist, samt att undersöka om boende i lands- och glesbygd är mer kostnads- och inkomstkänsliga i sitt bilägande och sin bilanvändning än övriga individer i Sverige. Rapporten använder registerdata för hela Sveriges befolkning, körsträckor från Bilprovningen samt Glesbygdsverkets områdesklassificering: tätort, tätortsnära landsbygd och glesbygd. Några av de nya deskriptiva resultaten är att invånare i tätortsområden äger och kör sina bilar i mindre utsträckning än landsbygdsinvånare. Skillnaden i körsträckor är dock liten. Skillnaden mellan tätortsnära landsbygd och glesbygd är mindre. I modellanalyserna finner vi små skillnader mellan områdestyperna i känsligheten i användningen av privatägda bilar för förändringar i disponibel inkomst och kostnader. I analysen av individuellt bilägande är det viktigaste resultatet att bilägandet i Sverige är trögföränderligt. Den viktigaste faktorn för att förklara bilägande ett visst år är om individen äger eller inte äger en bil året innan. Landsbygdsbor är något mindre benägna att upphöra att äga bil och mer benägna att öka det till fler bilar än jämförbara individer i tätort. Män är betydligt mer benägna att skaffa bil när de ingen äger än kvinnor, och denna sannolikhet är större i landsbygd för båda könen. Förändringar i inkomst beräknas ha försumbara effekter på bilägande. Förändringar i kostnader har både förväntade och oförväntade effekter på sannolikheten för olika nivåer av bilägande.Abstract: The purpose of this report is to describe and analyse how individual car ownership and car use in Sweden are affected by costs, income, sex and the place of residence of the individual and further to investigate whether inhabitants of rural areas close to urban areas or sparsely populated areas are more sensitive to costs and income with regard to car ownership and car use than other individuals in Sweden. The report uses register data for the whole of the Swedish population, meter readings from the vehicle inspection, and the area categorisation of the National Rural Development Agency: urban area, rural area close to an urban area and sparsely populated area. Some of the new descriptive results are that: inhabitants of urban areas own and use cars to a lesser extent than inhabitants of rural areas. The difference in driven distances, however, is small. The difference between rural areas close to urban areas and sparsely populated areas is less. In the model analyses we find small differences between the area types in the sensitivity of the use of privately-owned cars due to changes in disposable income and costs. In the analysis of the model for individual car ownership the most important result is that car ownership in Sweden is slow to change. The most important factor to explain car ownership in a particular year is whether the individual owned or did not own a car the previous year. Inhabitants of rural areas are slightly less inclined to cease car ownership and more inclined to increase car ownership to several cars compared with comparable individuals in urban areas. Men are also considerably more inclined to acquire a car when they do not own one than women, and this probability is greater in rural areas for both sexes. Changes in income are estimated to have negligible effects on car ownership. Changes in cost have both expected and unexpected effects on the likelihood of car ownership levels.Current library | Status | |
---|---|---|
Statens väg- och transportforskningsinstitut | Available |
Syftet med den här rapporten är att beskriva och analysera hur individuellt bilägande och individuell bilanvändning i Sverige påverkas av kostnader, inkomst, kön och individens geografiska hemvist, samt att undersöka om boende i lands- och glesbygd är mer kostnads- och inkomstkänsliga i sitt bilägande och sin bilanvändning än övriga individer i Sverige. Rapporten använder registerdata för hela Sveriges befolkning, körsträckor från Bilprovningen samt Glesbygdsverkets områdesklassificering: tätort, tätortsnära landsbygd och glesbygd. Några av de nya deskriptiva resultaten är att invånare i tätortsområden äger och kör sina bilar i mindre utsträckning än landsbygdsinvånare. Skillnaden i körsträckor är dock liten. Skillnaden mellan tätortsnära landsbygd och glesbygd är mindre. I modellanalyserna finner vi små skillnader mellan områdestyperna i känsligheten i användningen av privatägda bilar för förändringar i disponibel inkomst och kostnader. I analysen av individuellt bilägande är det viktigaste resultatet att bilägandet i Sverige är trögföränderligt. Den viktigaste faktorn för att förklara bilägande ett visst år är om individen äger eller inte äger en bil året innan. Landsbygdsbor är något mindre benägna att upphöra att äga bil och mer benägna att öka det till fler bilar än jämförbara individer i tätort. Män är betydligt mer benägna att skaffa bil när de ingen äger än kvinnor, och denna sannolikhet är större i landsbygd för båda könen. Förändringar i inkomst beräknas ha försumbara effekter på bilägande. Förändringar i kostnader har både förväntade och oförväntade effekter på sannolikheten för olika nivåer av bilägande.
The purpose of this report is to describe and analyse how individual car ownership and car use in Sweden are affected by costs, income, sex and the place of residence of the individual and further to investigate whether inhabitants of rural areas close to urban areas or sparsely populated areas are more sensitive to costs and income with regard to car ownership and car use than other individuals in Sweden. The report uses register data for the whole of the Swedish population, meter readings from the vehicle inspection, and the area categorisation of the National Rural Development Agency: urban area, rural area close to an urban area and sparsely populated area. Some of the new descriptive results are that: inhabitants of urban areas own and use cars to a lesser extent than inhabitants of rural areas. The difference in driven distances, however, is small. The difference between rural areas close to urban areas and sparsely populated areas is less. In the model analyses we find small differences between the area types in the sensitivity of the use of privately-owned cars due to changes in disposable income and costs. In the analysis of the model for individual car ownership the most important result is that car ownership in Sweden is slow to change. The most important factor to explain car ownership in a particular year is whether the individual owned or did not own a car the previous year. Inhabitants of rural areas are slightly less inclined to cease car ownership and more inclined to increase car ownership to several cars compared with comparable individuals in urban areas. Men are also considerably more inclined to acquire a car when they do not own one than women, and this probability is greater in rural areas for both sexes. Changes in income are estimated to have negligible effects on car ownership. Changes in cost have both expected and unexpected effects on the likelihood of car ownership levels.