De inhemska transporterna svarade år 2000 för 37.5 procent av de svenska utsläppen av koldioxid. Tio år tidigare uppgick andelen till 33.4 procent. Mellan år 2000 och år 2010 kan förbrukningen av bensin och diesel inom vägtrafiken förväntas öka med 13 respektive 32 procent i ett alternativ där den ekonomiska tillväxten uppgår till 1.9 procent per år. Hänsyn är därvid tagen till den troliga effekten på bränsleförbrukningen hos personbilar av EU kommissionens överenskommelse med fordonsindustrin. Utsläppen från de övriga transportslagen, som står för drygt 8 procent av sektorns utsläpp, förväntas totalt sett öka med högst 5 procent. Den förväntade utvecklingen leder till att transportsektorns utsläpp ökar från 20.8 miljoner ton år 2000 till 24.7 miljoner ton år 2010. För att klara riksdagens mål om att transportsektorns utsläpp år 2010 ska vara tillbaka på 1990 års nivå (19.2 miljoner ton) krävs att utsläppen minskar med 5.5 miljoner ton från den förväntade nivån. Ytterligare introduktion av biodrivmedel kan högst bidra med 0.25 miljoner ton år 2010. Övriga punktinsatser, främst utbildning i Sparsam Körstil men också effekter av järnvägsutbyggnad, förbättrad trafikövervakning och effektivare distributionssystem m.m. kan förväntas reducera utsläppen med 0.5 miljoner ton. För att klara den återstående delen krävs - med tanke på den korta tid som återstår - att skatten på bensin och diesel höjs från 4.62 respektive 3.12 kronor till 9.64 kronor per liter för båda drivmedlen.1 En snabb introduktion av en koldioxidanpassad försäljningsskatt på nya bilar kan minska skattehöjningen något, men skulle framför allt bidra till att reducera utsläppen efter 2010.