Svensk miljöpolitik utgår från 16 miljömål vars överordnade syfte är att ställa om Sverige till ett hållbart samhälle. I det arbetet har Socialstyrelsen det övergripande ansvaret för att utveckla, precisera och följa upp de mål och delmål som syftar till att komma till rätta med miljörelaterad ohälsa. Hälsofrågorna berör flera av de 16 miljömålen men då den här rapporten syftar till att sammanställa underlag som kvantifierar och värderar hälsoeffekter från förändringar i luftkvalitet och buller är det primärt miljömålen Frisk luft och God bebyggd miljö som berörs. Vetenskapliga studier har visat att exponering för luftföroreningar och buller kan leda till effekter på människors hälsa. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv utgör personliga olägenheter och lidanden, produktionsbortfall, medicin och sjukvård kostnader för samhället. Det innebär att åtgärder för att reducera luft- och bullerutsläpp leder till samhällsekonomiska intäkter. För att på förhand kunna göra samhällsekonomiska bedömningar av olika åtgärdsförslags förväntade effekter på olika aktörer och på samhällsekonomin som helhet åligger det miljömålsmyndigheterna att genomföra konsekvensanalyser (Miljömålsrådet, 2006a). Dessa underlag syftar till att bedöma om en åtgärds intäkter överstiger dess kostnader, så kallad kostnads-intäktsanalys, samt om de uppskattade intäkterna baseras på "lämpliga värden" (Miljömålsrådet, 2006a, sid. 23). Av Miljömålsrådets riktlinjer framgår även att åtgärdsförslag alltid ska föregås av kostnadseffektivitetsanalyser. I kostnadseffektivitetsanalysen jämförs olika åtgärdsalternativs kostnader för att nå en viss hälsoförbättring. Det räcker således med att åtgärdens förväntade hälsoeffekter finns kvantifierade. En sådan analys kan vara ett bra alternativ i de fall det saknas värderingar av hälsoeffekter, eller när värderingarna är alltför osäkra. För att underlätta jämförelser av hälsoeffekter som mäts i olika enheter har man inom hälsoekonomin utvecklat ett så kallat QALY-mått som mäter kostnader i förhållande till ett förväntat antal kvalitetsjusterade levnadsår. QALY-måttet skulle även kunna vara användbart för att jämföra miljöpolitiska åtgärdsalternativ. Oavsett myndighet (Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Vägverket etc.) skulle tillämpandet av ett sådant mått möjliggöra jämförelser mellan olika hälsoförbättrande åtgärdsförslag inom och mellan myndigheterna. I den här rapporten presenteras samhällsekonomiskt underlag för värderingar av hälsoeffekter från luftföroreningar och buller från både nationella (som t.ex. ASEK och svenska ExternE) och europeiska projekt (som t.ex. ExternE och HEATCO). Underlaget baseras på värderingar av trafikens externa effekter. Anledningen till det är dels att trafiksektorn kommit längst med värdering av miljörelaterad ohälsa orsakad av luftföroreningar och buller och dels att trafiken står för huvuddelen av de utsläpp som har effekter på människors hälsa. Syftet med rapporten är att sammanställa de underlag som finns och i den mån det är möjligt klargöra skillnader i hur olika ansatser värderar hälsa. Förhoppningen är att sammanställningen ska underlätta för miljömålsmyndigheter som ska konsekvensanalysera åtgärder som påverkar luftkvalitet och buller. De olika ansatserna/projekten ger inget entydigt svar på vilka värden miljörelaterade hälsoeffekter har. Att prioritera mellan dessa ansatser ligger utanför uppdragets syfte.