Diss. Lund : Lund University. Department of Industrial Management and Logistics, 2010

Antagonistiska hot mot godstransporter och logistik såsom stölder, smuggling, förfalskningar och terroristaktiviteter utgör ett stort och ofta förbisett problem. Bara i Sverige beräknas stölder under transport kosta samhället ca 1 miljard kronor årligen. Denna avhandling visar att många svenska transportföretag trots detta inte investerar i lösningar för att förbättra skydd av gods mot sådana hot. Transportföretagen i allmänhet, och i synnerhet de med lägre säkerhet tenderar att:; - 1. uppfatta att brottslingar inte åtalas och döms på ett korrekt sätt av de svenska domstolarna. - 2. uppleva att de brottsbekämpande myndigheterna inte tilldelar tillräckliga resurser för att bekämpa problemet.; - 3. inte delta i samarbetsaktiviteter för att jämföra säkerhet och starta säkerhetsinitiativ och partnerskap.; - 4. prioritera Just In Time verksamheter och leveranser snarare än att skydda godsets integritet.; - 5. inte erbjudas premierabatter från försäkringsbolag när säkerhetslösningar införs.; - 6. ha alltför många tvivel om nya och mer avancerade säkerhetsprodukter och speciellt deras integration i befintliga IT-system och affärsprocesser.; - 7. frukta brottslingarnas opportunistiska beteende och det faktum att de har tillgång till tekniska och ekonomiska resurser och att de snabbt kan lära sig hur man lurar säkerhetslösningar.; - 8. uppleva svårigheter med processen att komma överens med avsändare, mottagare och serviceleverantörer om skyddsåtgärder som skall tillämpas vid ett specifikt transportuppdrag och därefter precisera dessa i transportavtalet.; - 9. uppleva byråkratin som krävs för att sätta ihop transportavtal som alltför komplex. ; - 10. inte dela risker med avsändare, mottagare eller serviceleverantörer i transportavtalet. I tidigare forskning fann vi att många av dessa faktorer fortfarande är okända i den akademiska världen, såsom åtal mot brottslingar, resursfördelning, samarbetsaktiviteter, osäkerheten kring nya säkerhetsprodukter, kontraktkomplexitet och riskdelning. Två av de faktorer vilka tidigare föreslagits i den akademiska litteraturen, som bestämmande för säkerhetskraven i transportavtal, bekräftas: JIT och de kriminellas opportunistiska beteende. Andra föreslagna faktorer: att risken ökar med distributionskedjans längd, att säkerhetsåtgärder är i konflikt med logistikeffektivitet och att kunderna inte är villiga att betala för extra säkerhet avslås.

The objective of this study is to understand what factors influence the security of physical distribution networks. Thereafter it aims to bring to light what security measures exist today to enhance security and finally how to determine the profitability of security investments. Eight stakeholders affecting security in physical distribution networks are identified and combined into a Physical Distribution Security System (PDSS): the law enforcement agency, transport and distribution operators, business security certifications, insurance companies, security providers, cargo criminals, contract regulatory associations and authority. The actions of these actors on security are formulated in terms of 19 hypotheses in which factors as criminal prosecution, law enforcement agencies resource allocation, willingness to pay for security, impact of business and authority security certifications, premium discounts etc., are put into relation with the security of distribution companies. The tenability of the hypotheses is tested by means of a survey study sent to 577 physical carriers based in Sweden. By means of multivariate statistical techniques, 9 of the 19 hypotheses are rejected determining the exclusion from the PDSS of the business and authority certifications (AEO). The hypotheses that were considered tenable confirm the following factors as significantly affecting the magnitude of security investments as well as the number of security incidents: - Prosecution of criminals. - Law enforcement agency resource allocation. - Collaborative activities. - Just in Time (the Just in Time mindset of transportation companies). - Premium discounts. - Uncertainty of security prototypes. - The criminals' opportunistic behavior. - Security requirements agreements. - Contract complexity. - Risk sharing. Examining previous research we found that many of these factors are still unknown to the supply chain and logistics academic field (prosecution of criminals, resource allocation, collaborative activities, uncertainty of security prototypes, contract complexity). Other factors as the specification of security requirements in contract agreements, JIT and the cargo criminals' behaviors are confirmed. Other as the length of distribution networks, conflicts with logistics performance and willingness to pay are rejected. Finally the role of the authority is also mentioned in previous research. However this study doesn't show significant relationships with the security of transportation companies. In particular, the findings reveal that transportation companies in Sweden that are AEO compliant have higher security budget but still a higher number of security incidents. To facilitate the choice of security measures and determine their impact on security threats, this study proposes two approaches: a multi-layered logistics framework and an investment model based on experts' judgments, quantitative risk assessment and Reliability Block Diagram techniques. The multi-layered logistics framework describes supply chains as split into six layers where security measures may be applied. The framework may be used by managers to qualitatively identify weak spots and related countermeasures in supply chains. Finally, quantitative risk assessment combined with Reliability Block Diagrams and Monte Carlo techniques are exploited to give an example of how to compare costs and benefits, in the form of risk reductions, of technical security systems for road transport operations (i.e. GPS, RFID, eseals etc.) against cargo theft.