Det här forskningsprojektet undersöker hur jämställdhet behandlats i utvecklingsprojektet "Framtidenskollektivtrafik" i Malmö. Projektet har genomförts i fyra efterföljande faser: 1) Kartläggning av nuläget(fokusgruppssamtal och text- och bildanalys av material som producerats i projektet "Framtidens kollektivtrafik");2) Seminarier och workshops; 3) Studie av samråd; 4) Spridning av resultat.Redovisningen av resultaten tar sin utgångspunkt i de fyra nationella jämställdhetsmålen formulerade avSveriges regering och riksdag, vilka Malmö stad har valt att inkludera i sin jämställdhetspolicy. De haremellertid hittills inte operationaliserats och fått en tydlig plats i trafikplaneringen. Forskningsprojektetföreslår följande verksamhetsanpassning: 1. Jämn fördelning av makt och inflytande. Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellankvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i kollektivtrafikplaneringen i Malmö. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till likvärdig tillgång för kvinnor ochmän till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till attskapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende ansvar för obetalt hemarbete och möjlighet att ge och få omsorg. 4. Trygghet. Öka tryggheten genom att minimera risker och eliminera rädsla för att utsättas förkönsrelaterat våld/brott i samband med resor i kollektivtrafiken.Två av målen (1 och 4) har blivit belysta i planeringen på ett tydligt sätt, medan de andra två målen (2och 3) inte framträder lika tydligt. Den tydligaste fokuseringen på jämställdhet framträder i arbetet medsamråden med Malmös medborgare, där en medveten och strategisk satsning på dialogmötesformen hargjort att man nått flera grupper och även dem som brukar vara underrepresenterade på samråd: kvinnoroch ungdomar. Vidare sker ett medvetet arbete avseende målet om trygghet i samband med resor medkollektivtrafiken. Medan ekonomisk jämställdhet och fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetetinte verkar uppfattas ha samma direkta bäring på transportplaneringen.En slutsats i forskningsprojektets analyser är att en väl fungerande kollektivtrafik skulle kunna bidra tillen mer jämställd resursfördelning i samhället och en jämnare arbetsfördelning i hemmen och att dettaperspektiv därför bör utvecklas mer i transportplaneringen.

This research project focuses on gender equality and sustainability in planning of public transport. It consists of four parts: 1) Mapping the current status in the organisation - focus groups with planning staff and content analysis of texts and images produced within the project concerning future public transport in the city of Malmö. 2) Seminars and workshops. 3) Study of the practice of public consultations and the participation of citizens in the planning process. 4) Evaluation and compilation of results and effects. The point of departure for the evaluation of the results is the four national objectives for gender equality formulated by the Swedish Government and Parliament, which Malmö City has chosen to include in their own policy. The objectives have not hitherto been properly developed and operationalized in the local context of transport planning in Malmö. The following local adaptions are suggested: 1. Equal distribution of power and influence. There would be equal distribution of power and influence between women and men in decision making and implementation processes in the public transport planning in Malmö. 2. Economic equality. Public transport in Malmö would contribute to equitable opportunities for women and men to education and paid work which gives economic independence 3. Equal distribution of unpaid care and household work. Public transport in Malmö would contribute to the establishment of equal distribution between men and women regarding the responsibility for unpaid housework and the ability to give and receive care. 4. Security. Increased security by minimising the risk and eliminating the fear of being subjected to gender-related violence and crime in connection with travel by public transport. Two of the objectives (1 and 4) are clearly dealt with, whereas the two other (2 and 3) do not appear just as clear in the planning process of future public transport in Malmö. The most substantial focus on gender equality was found in the planner’s work with public consultations, where a systematic and strategic focus on developing of dialogue meetings has resulted in several groups attending the process, who usually are underrepresented in public consultation: namely women and young people. Further, there is an on-going systematic work with the objective of security in connection with public transportation. Meanwhile economic equality and equal distribution of unpaid care and household work seem to be understood as less important in transport planning. One conclusion is that a functioning public transport system should be able to contribute to a more equal distribution of resources and a more equal distribution of work in the homes, and that this perspective therefore should be more developed in transport planning.