I Sverige tillverkas idag ca 750 000 ton kalla och halvvarma beläggningsmassor årligen. Framförallt är dessa av typerna MJAG och MJOG. Beläggningsmassorna tillverkas med mjukbitumen eller bitumenemulsion och läggs ut på det lågtrafikerade vägnätet som utgör ca 80 % av det svenska vägnätet. För att förbättra vidhäftningen mellan sten och bitumen och därmed den långsiktiga beständigheten på dessa beläggningar bör tillsats av aktiva vidhäftningsbefrämjande mineral användas. Cement används redan idag i stor utsträckning på kontinenten vid tillverkning av kalla massatyper. Fördelarna med att tillsätta aktiva vidhäftningsbefrämjande mineral är många och det har i tidigare undersökningar på varma beläggningar påvisats att dessa mineral även har förmågan att öka styvheten på beläggningen. Andra fördelar som har påvisats i tidigare undersökningar är att hydratkalk gör bitumen mindre åldringsbenäget samt ger ett ökat motstånd mot plastiska deformationer. Andra sätt att försöka förbättra beständigheten på halvvarma beläggningsmassor kan vara att använda sig av modifierade bitumentyper. I Sverige används modifierade bitumentyper primärt på varma beläggningsmassor. I detta projekt har vi undersökt hur ett modifierat mjukbitumen påverkar beständigheten hos en halvvarm beläggningsmassa. Resultaten av projektet visar på tydliga beständighetsförbättringar vid användande av vidhäftningsbefrämjande aktiva mineral på både kalla och halvvarma beläggningsmassor. Användandet av cement på de kalla massatyperna ger en bättre resistens mot vattenmättning samt extrema påkänningar som vid frys-tö lagring vid provning av draghållfasthet. Det har även visat sig att cement har en styvhetsökande effekt på kalla beläggningsmassor. På de halvvarma beläggningsmassorna ser vi samma effekter av både hydratkalk och cement vid provning av draghållfasthet. Vi ser också en tydlig ökning av draghållfasthet vid vattenlagring samt osmotisk frystö lagring vid tillsats av vidhäftningsaktiva mineral. Tillsats av amin som vidhäftningsaktivt medel har visar sig inte klara av de extrema påkänningar som den osmotiska frys-tö lagringen utsätter provkropparna för varvid aktiva filler bör användas som ett komplement för att öka beständigheten på dessa beläggningstyper. Det modifierade bitumen som har använts i projektet har visat sig ge samma styvhet i beläggningsmassan som ett konventionellt V12000 vilket var ett av målen. Däremot har det inte påvisats några andra positiva effekter på beständigheten hos de halvvarma beläggningarna som undersökts. Vidare undersökningar krävs för att ta fram modifierade mjukbitumen som ger en hög beständighetsförbättring till den färdiga produkten vilket också gör det möjligt att använda denna typ av beläggning på ett högre trafikerat vägnät.