Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

EU-klassad inlandssjöfart : en handlingsplan: en rapport från Sjöfartsforums strategiprocess/fokusgruppen Närsjöfart och inrikes sjöfart Arvidsson, Bertil ; Norrman, Mikael

By: Contributor(s): Publication details: Stockholm Sjöfartsforum, 2011Description: 19 sSubject(s): Online resources: Abstract: Sverige har utmärkta förutsättningar för transporter av gods och passagerare på de s.k. inre vattenvägarna. De inre vattenvägarna definieras av FN som skyddade vatten med en signifikant högsta våghöjd under 2,0 meter över tid. I Sverige innebär detta att skyddade kustområden utanför Norrtälje/Stockholm/Nynäshamn/Södertälje, Göteborg /Uddevalla ,Gävle/Luleå samt Göta Älv och Vänern och Mälaren bör kunna klassas som inre vattenvägar. Detta innebär att en modern pråmtrafik som i övriga EU framgångsrikt idag konkurrerar med andra transportslag även på sträckor under fem mil, kan avlasta de idag tungt belastade väg- och järnvägssystemen med både gods och persontransporter. Som naturresurs kan vattenvägen jämföras med vattenkraften. Vattenvägen kräver förhållandevis mycket små investeringar och underhållskostnaderna är jämförelsevis försumbara. Trafiksystemets totala miljöbelastning, inklusive klimatpåverkan, är mycket låg. EU-klassade inlandspråmar lyder under samma bränsledirektiv som andra fordon och använder samma diesel som lastbilar med låg svavelhalt. Flera LNG- drivna pråmar opererar redan på de inre vattenvägarna. Inom EU utvecklas inlandstrafiken mycket snabbt. I samtliga länder som har begåvats med inre vattenvägar (Inland Waterways, IWW) ökar volymerna av gods. (Källa Hamnutredningen SOU 2007:58). Även persontransporterna på färja ökar kraftigt. Nu finns möjligheten att öppna upp för inlandssjöfart även i Sverige. Den nyligen framlagda statlig utredning (SOU 2011:4) konstaterar att det inte finns några hinder för Sverige att införa EUs förordningar och direktiv gällande IWW, dvs. tillåta svenska och andra EU-staters rederier att bedriva inlandssjöfart med EU-godkända (certifierade) inlandsfartyg, d.v.s. fartyg som inom EU ofta kallas ”barges” på svenska pråmar). (Skillnaden mellan havsgående fartyg och inlandsfartyg/inlandspråmar beskrivs i bilaga 3). Samtliga tunga statliga, regionala och kommunala remissinstanser samt industri, hamnar och redare tillstyrker ett införande av EUs regelverk för inlandssjöfart i Sverige. Vänerregionens Näringslivsråd, som organiserar tung industri i Västsverige samt alla de tre transportslagen har i sitt remissyttrande uppskattat att det finns en potential att överföra ca en tredjedel av godset till vattenvägarna om Sverige inför EUs regelverk, dvs. tillåter användandet av en pråmtrafik som är betydligt billigare och därmed mer konkurrenskraftig än de havsgående fartyg som används idag.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

Sverige har utmärkta förutsättningar för transporter av gods och passagerare på de s.k. inre vattenvägarna. De inre vattenvägarna definieras av FN som skyddade vatten med en signifikant högsta våghöjd under 2,0 meter över tid. I Sverige innebär detta att skyddade kustområden utanför Norrtälje/Stockholm/Nynäshamn/Södertälje, Göteborg /Uddevalla ,Gävle/Luleå samt Göta Älv och Vänern och Mälaren bör kunna klassas som inre vattenvägar. Detta innebär att en modern pråmtrafik som i övriga EU framgångsrikt idag konkurrerar med andra transportslag även på sträckor under fem mil, kan avlasta de idag tungt belastade väg- och järnvägssystemen med både gods och persontransporter. Som naturresurs kan vattenvägen jämföras med vattenkraften. Vattenvägen kräver förhållandevis mycket små investeringar och underhållskostnaderna är jämförelsevis försumbara. Trafiksystemets totala miljöbelastning, inklusive klimatpåverkan, är mycket låg. EU-klassade inlandspråmar lyder under samma bränsledirektiv som andra fordon och använder samma diesel som lastbilar med låg svavelhalt. Flera LNG- drivna pråmar opererar redan på de inre vattenvägarna. Inom EU utvecklas inlandstrafiken mycket snabbt. I samtliga länder som har begåvats med inre vattenvägar (Inland Waterways, IWW) ökar volymerna av gods. (Källa Hamnutredningen SOU 2007:58). Även persontransporterna på färja ökar kraftigt. Nu finns möjligheten att öppna upp för inlandssjöfart även i Sverige. Den nyligen framlagda statlig utredning (SOU 2011:4) konstaterar att det inte finns några hinder för Sverige att införa EUs förordningar och direktiv gällande IWW, dvs. tillåta svenska och andra EU-staters rederier att bedriva inlandssjöfart med EU-godkända (certifierade) inlandsfartyg, d.v.s. fartyg som inom EU ofta kallas ”barges” på svenska pråmar). (Skillnaden mellan havsgående fartyg och inlandsfartyg/inlandspråmar beskrivs i bilaga 3). Samtliga tunga statliga, regionala och kommunala remissinstanser samt industri, hamnar och redare tillstyrker ett införande av EUs regelverk för inlandssjöfart i Sverige. Vänerregionens Näringslivsråd, som organiserar tung industri i Västsverige samt alla de tre transportslagen har i sitt remissyttrande uppskattat att det finns en potential att överföra ca en tredjedel av godset till vattenvägarna om Sverige inför EUs regelverk, dvs. tillåter användandet av en pråmtrafik som är betydligt billigare och därmed mer konkurrenskraftig än de havsgående fartyg som används idag.