Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

20 kap 12 § sjölagen : en studie kring möjligheten till indragning av sjömäns behörigheter Petersson, Anna

By: Series: ExamensarbetePublication details: Lund Lunds universitet. Juridiska fakulteten, 2002Description: 35 sSubject(s): Online resources: Dissertation note: Examensarbete Abstract: I denna uppsats analyseras situationen att sjömän agerar otillbörligt1 vid framförandet av fartyg. Fråga är om vilka möjligheter det finns att återkalla, eller på annat sätt vidtaga åtgärder avseende sjömannens behörighet, dvs. rätten att framföra fartyg. Möjlighet för domstol att återkalla behörigheter, samt för Sjöfartsverket att meddela beslut om interimistisk indragning, återfinns i 20 kap. 12 § sjölagen. I en sjösäkerhetskonvention och i ett EG-direktiv föreskrivs de bakomliggande internationella kraven som ålagts Sverige beträffande möjligheten att återkalla eller på annat sätt vidtaga åtgärder beträffande sjömäns behörigheter. Genom ett par praktiska fall belyses problematiken med den befintliga författningsregleringen som inte riktigt har önskad sjösäkerhetsmässig genomslagskraft, dels på grund av regelverkets uppbyggnad och tillämpningen därav, dels på grund av de svenska reglerna om domsrätt. Det finns inte heller möjlighet för Sjöfartsverket att med hjälp av förvaltningsrättsliga åtgärder återkalla behörigheter. I uppsatsen analyseras även om rättsinstitutet återkallelse av behörighet i sig strider mot Europakonventionens regler om ”ne bis in idem”, dvs. att ingen skall dömas för samma sak två gånger. Slutsatsen av resonemanget i denna del blir att så torde ej vara fallet. Vid jämförelse av den reglering som återfinns på vägtrafik- och luftfartsområdet beträffande möjligheten att vidtaga åtgärder gentemot körkorts- och luftfartscertifikatsinnehavare kan konstateras att regleringen på sjösäkerhetsområdet ej är lika vidsträckt och förhållandevis enkel att tillämpa. Det finns sålunda färre legala möjligheter att agera om en sjöman framfört ett fartyg på otillbörligt vis, vid jämförelse med andra transportslag. Slutsatsen av denna framställning är att Sverige inte till fullo implementerat de internationella kraven beträffande möjligheten att vidtaga åtgärder avseende sjömäns behörigheter. Det föreligger även en oförklarlig diskrepans vid jämförelse av den reglering som återfinns i Sverige beträffande likartade trafikslag. Vid analys av alternativa lösningar på ovanstående problematik och förändringsmöjligheter 1 Begreppet otillbörligt innefattar i detta fall en något subjektiv bedömning gjord utifrån dels svenska normer om vad som är tillåtet beträffande väg- och lufttrafiken samt den internationella kravbild som EG och FN ger uttryck för, vilket framkommer senare i denna uppsats. 5 framstår en utökning av den reglering som idag återfinns i sjölagen som det bäst lämpade alternativet. Regleringen torde i sådant fall söka efterlikna de regler som föreskrivs för liknande situationer i vägtrafiklagen och luftfartslagen, samt beakta den internationella sjösäkerhetskonventionen samt ifrågavarande EG-direktiv så att reglerna bättre återspeglar den faktiska internationella kravbilden. Möjligheten för Sjöfartverket att förse behörighetsbeslut med återkallelseförbehåll torde däremot inte vara en bra lösning eftersom risk finns att rättssäkerheten i sådant fall eftersätts.
Item type: Master thesis
No physical items for this record

Examensarbete

I denna uppsats analyseras situationen att sjömän agerar otillbörligt1 vid framförandet av fartyg. Fråga är om vilka möjligheter det finns att återkalla, eller på annat sätt vidtaga åtgärder avseende sjömannens behörighet, dvs. rätten att framföra fartyg. Möjlighet för domstol att återkalla behörigheter, samt för Sjöfartsverket att meddela beslut om interimistisk indragning, återfinns i 20 kap. 12 § sjölagen. I en sjösäkerhetskonvention och i ett EG-direktiv föreskrivs de bakomliggande internationella kraven som ålagts Sverige beträffande möjligheten att återkalla eller på annat sätt vidtaga åtgärder beträffande sjömäns behörigheter. Genom ett par praktiska fall belyses problematiken med den befintliga författningsregleringen som inte riktigt har önskad sjösäkerhetsmässig genomslagskraft, dels på grund av regelverkets uppbyggnad och tillämpningen därav, dels på grund av de svenska reglerna om domsrätt. Det finns inte heller möjlighet för Sjöfartsverket att med hjälp av förvaltningsrättsliga åtgärder återkalla behörigheter. I uppsatsen analyseras även om rättsinstitutet återkallelse av behörighet i sig strider mot Europakonventionens regler om ”ne bis in idem”, dvs. att ingen skall dömas för samma sak två gånger. Slutsatsen av resonemanget i denna del blir att så torde ej vara fallet. Vid jämförelse av den reglering som återfinns på vägtrafik- och luftfartsområdet beträffande möjligheten att vidtaga åtgärder gentemot körkorts- och luftfartscertifikatsinnehavare kan konstateras att regleringen på sjösäkerhetsområdet ej är lika vidsträckt och förhållandevis enkel att tillämpa. Det finns sålunda färre legala möjligheter att agera om en sjöman framfört ett fartyg på otillbörligt vis, vid jämförelse med andra transportslag. Slutsatsen av denna framställning är att Sverige inte till fullo implementerat de internationella kraven beträffande möjligheten att vidtaga åtgärder avseende sjömäns behörigheter. Det föreligger även en oförklarlig diskrepans vid jämförelse av den reglering som återfinns i Sverige beträffande likartade trafikslag. Vid analys av alternativa lösningar på ovanstående problematik och förändringsmöjligheter 1 Begreppet otillbörligt innefattar i detta fall en något subjektiv bedömning gjord utifrån dels svenska normer om vad som är tillåtet beträffande väg- och lufttrafiken samt den internationella kravbild som EG och FN ger uttryck för, vilket framkommer senare i denna uppsats. 5 framstår en utökning av den reglering som idag återfinns i sjölagen som det bäst lämpade alternativet. Regleringen torde i sådant fall söka efterlikna de regler som föreskrivs för liknande situationer i vägtrafiklagen och luftfartslagen, samt beakta den internationella sjösäkerhetskonventionen samt ifrågavarande EG-direktiv så att reglerna bättre återspeglar den faktiska internationella kravbilden. Möjligheten för Sjöfartverket att förse behörighetsbeslut med återkallelseförbehåll torde däremot inte vara en bra lösning eftersom risk finns att rättssäkerheten i sådant fall eftersätts.