Sjöfartens långsiktiga drivmedelsförsörjning Kågeson, Per
Series: Working papers in Transport Economics ; 2012:28Publication details: Stockholm Centre for Transport Studies Stockholm, 2012; VTI, ; KTH Royal Institute of Technology, ; S-WoPEc, Scandinavian Working Papers in Economics, Description: 22 sSubject(s): Online resources: Abstract: Syftet med denna studie är att översiktligt jämföra kostnads- och klimateffektiviteten hos vissa flytande och gasformiga fossila bränslen som kan bli aktuella för fartygsdrift samt produktion av motsvarande drivmedel från förnybar energi. En viktig aspekt är om det kan finnas ekonomiska och miljömässiga fördelar med att använda naturgas och/eller biogas för framställning av flytande drivmedel som är av sådan storleksordning att de kan uppväga nackdelen av den lägre totala energieffektivitet som blir en konsekvens av att omvandla gas till vätska. Exempel på sådana fördelar kan vara lägre kostnader i distributions- och användarleden samt möjlighet att minimera läckage av metan, som är en kraftfull växthusgas. Ännu finns relativt få LNG-drivna fartyg och inga som drivs med FT-diesel, metanol eller DME. Det innebär att kostnadsjämförelsen är svår och måste baseras på en rad mer eller mindre osäkra antaganden. Dock produceras betydande mängder LNG och fossilbaserad metanol vilket gör att en del av kostnaden kan bedömas med någorlunda säkerhet. Utfallet påverkas av fartygens återstående livslängd, utrymmet ombord för kompletterande utrustning samt av i vilken utsträckning de förväntas trafikera SECAoch NECA-områden med krav på mycket låga utsläpp av svavel respektive kväveoxider.Abstract: This study compares the effectiveness of potential future shipping fuels in terms of cost and climate change impact and in particular the pros and cons of LNG compared to liquefied fuels. Today there are only a small number of LNG-fuelled ships and none that use FTdiesel, methanol or DME. This makes the comparison complicated. However, both LNG and methanol are traded in large quantities. In his choice of fuel the owner has to consider the individual vessels energy intensity and remaining years of operation as well as the space available for installing complementary equipment and the extent to which the ship is expected to move in seas with special sulphur and NOX restrictions. Currently HFO in combination with scrubbers, LNG and methanol all appear to be competitive to MGO provided that any investment can be written off over at least five years and that the ship operates mainly in SECAs. However, all fuels based on natural gas are extremely sensitive to the price difference between gas and HFO. The incremental investment is higher for LNG than for methanol, which might make the latter a better choice for a ship with few remaining years. In new ships, LNG has the advantage of being allowed a longer depreciation period, and a rising price of natural gas is less of a threat to LNG than to methanol and DME. The long-term choice of fuel may also be influenced by future regulations on CO2, methane, soot and other particles as well as by safety requirements. LNG is more sensitive to stringent requirements concerning methane and safety than the competing fuelsSyftet med denna studie är att översiktligt jämföra kostnads- och klimateffektiviteten hos vissa flytande och gasformiga fossila bränslen som kan bli aktuella för fartygsdrift samt produktion av motsvarande drivmedel från förnybar energi. En viktig aspekt är om det kan finnas ekonomiska och miljömässiga fördelar med att använda naturgas och/eller biogas för framställning av flytande drivmedel som är av sådan storleksordning att de kan uppväga nackdelen av den lägre totala energieffektivitet som blir en konsekvens av att omvandla gas till vätska. Exempel på sådana fördelar kan vara lägre kostnader i distributions- och användarleden samt möjlighet att minimera läckage av metan, som är en kraftfull växthusgas. Ännu finns relativt få LNG-drivna fartyg och inga som drivs med FT-diesel, metanol eller DME. Det innebär att kostnadsjämförelsen är svår och måste baseras på en rad mer eller mindre osäkra antaganden. Dock produceras betydande mängder LNG och fossilbaserad metanol vilket gör att en del av kostnaden kan bedömas med någorlunda säkerhet. Utfallet påverkas av fartygens återstående livslängd, utrymmet ombord för kompletterande utrustning samt av i vilken utsträckning de förväntas trafikera SECAoch NECA-områden med krav på mycket låga utsläpp av svavel respektive kväveoxider.
This study compares the effectiveness of potential future shipping fuels in terms of cost and climate change impact and in particular the pros and cons of LNG compared to liquefied fuels. Today there are only a small number of LNG-fuelled ships and none that use FTdiesel, methanol or DME. This makes the comparison complicated. However, both LNG and methanol are traded in large quantities. In his choice of fuel the owner has to consider the individual vessels energy intensity and remaining years of operation as well as the space available for installing complementary equipment and the extent to which the ship is expected to move in seas with special sulphur and NOX restrictions. Currently HFO in combination with scrubbers, LNG and methanol all appear to be competitive to MGO provided that any investment can be written off over at least five years and that the ship operates mainly in SECAs. However, all fuels based on natural gas are extremely sensitive to the price difference between gas and HFO. The incremental investment is higher for LNG than for methanol, which might make the latter a better choice for a ship with few remaining years. In new ships, LNG has the advantage of being allowed a longer depreciation period, and a rising price of natural gas is less of a threat to LNG than to methanol and DME. The long-term choice of fuel may also be influenced by future regulations on CO2, methane, soot and other particles as well as by safety requirements. LNG is more sensitive to stringent requirements concerning methane and safety than the competing fuels