A comparison between the jurisdictional rules in the EU and the US in the light of the Arrest Convention and the possibility to shop for forum Niklasson, Anna-Karin
Series: ExamensarbetePublication details: Göteborg Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Juridiska institutionen, 2003Description: 57 sSubject(s): Online resources: Dissertation note: Examensarbete Abstract: 1952 års arrestkonvention kom till för att harmonisera olika regler om kvarstad i världen. Innan dess tillkomst var reglerna olika i olika länder och osäkerheten stor för ägare av fartyg, som ju är mobila enheter ofta med stort värde. Konventionen reglerar för vilka skulder ett fartyg kan beläggas med kvarstad och ger därmed båda parter möjlighet att förutsäga vilka skulder som skulle kunna leda till kvarstad. Om konventionen haft de effekter man hoppats på skulle man bara behöva känna till konventionsreglerna och inte behöva bekymra sig för lokala regler och bestämmelser. Så är dock inte fallet även om den underlättat många lagtillämpningar. Som med många konventioner har den inte ratificerats av alla länder. Det finns också ett antal frågeställningar om när konventionen skall tillämpas framför nationell lagstiftning. Detta har varit särskilt tydligt i relation till Brysselkonventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område. Inom EU är förhållandena som mest komplicerade. Detta leder till s.k. ”forum shopping” där man aktivt söker den jurisdiktion man ser som bäst gynnar den egna saken.Examensarbete
1952 års arrestkonvention kom till för att harmonisera olika regler om kvarstad i världen. Innan dess tillkomst var reglerna olika i olika länder och osäkerheten stor för ägare av fartyg, som ju är mobila enheter ofta med stort värde. Konventionen reglerar för vilka skulder ett fartyg kan beläggas med kvarstad och ger därmed båda parter möjlighet att förutsäga vilka skulder som skulle kunna leda till kvarstad. Om konventionen haft de effekter man hoppats på skulle man bara behöva känna till konventionsreglerna och inte behöva bekymra sig för lokala regler och bestämmelser. Så är dock inte fallet även om den underlättat många lagtillämpningar. Som med många konventioner har den inte ratificerats av alla länder. Det finns också ett antal frågeställningar om när konventionen skall tillämpas framför nationell lagstiftning. Detta har varit särskilt tydligt i relation till Brysselkonventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område. Inom EU är förhållandena som mest komplicerade. Detta leder till s.k. ”forum shopping” där man aktivt söker den jurisdiktion man ser som bäst gynnar den egna saken.