I Sverige har vi idag sammanlagt 68 kilometer motorväg i betong, byggda på 1990–2000-talet. Betongvägarna har lång livslängd med låga underhållskostnader men skador börjar nu uppkomma och VTI har sammanställt denna rapport för att underlätta valet av underhållsmetoder. Detta notat ger exempel på skadetyper, skadeorsaker och tänkbara underhållsåtgärder. Betongvägarna är dimensionerade och byggda för att få lång livslängd. Vägarna har i huvudsak klarat sig bra med litet underhåll och låga underhållskostnader. Skador i form av sprickor och plattförskjutningar i fogar börjar uppkomma på några av de äldsta betongvägarna. På vissa betongvägar har också spår bildats på grund av slitage från dubbade fordon. Skador och underhållsmetoder är ofta annorlunda för betongvägar i jämförelse med asfaltvägar och eftersom betongvägar inte är så vanliga i vårt land saknas i många fall erfarenheter av hur de ska underhållas. Detta kan vara en förklaring till att man i många fall väntar för länge innan man utför nödvändigt underhåll. Det är därför angeläget att sprida kunskapen om skador och underhållsmetoder för betongvägar. En av de viktigaste sakerna är att se till att fogar är täta och att eventuella sprickor tätas så fort som möjligt. Annars tränger vatten ner i vägöverbyggnaden vilket kan framkalla ytterligare skador ofta med allvarliga följder. Genom att regelbundet inspektera betongvägen och att utföra nödvändiga underhållsåtgärder i god tid så lägger man grunden till en lång livslängd. En välbyggd och välskött betongväg ska kunna trafikeras i 40 år utan att några större reparationsåtgärder ska behöva utföras. En förutsättning för att rätt underhållsmetod ska kunna väljas är att orsaken till skadan är känd. Skadeorsaken ska alltid fastställas genom undersökning som kan vara mer eller mindre omfattande. I rapporten har olika skadetyper har sammanställts i en skadekatalog. Utvalda underhållsmetoder och reparationsmetoder beskrivs i var sitt kapitel.

The Swedish concrete road network today consists of 68 kilometer of motorways built in the 1990’s and 2000’s. The concrete roads were designed and constructed to have a long life and have mainly performed well requiring little maintenance or additional expenditure. As the concrete roads get older, different kinds of damages start to form. In this report, a set of examples are given that describe the different kinds of damages and possible causes. Furthermore, possible maintenance methods are suggested. Damages such as cracks and slab stepping in joints are starting to form in some of the older concrete roads in Sweden. A few concrete roads have rut formations due to wear from studded tyres. Damage types and maintenance methods often differ for concrete roads compared to asphalt roads. As concrete roads are not very common in Sweden, a lack of experience with how to manage concrete roads is apparent. This could be one explanation to why there is often too long a time before necessary maintenance is carried out. It is therefore important to spread the knowledge of damage types and maintenance methods for concrete roads. One of the most important issues is to make sure that joints and cracks are sealed as soon as possible. Otherwise water will penetrate into the road pavement and potentially cause further damage, often with serious consequences. By regularly inspecting the concrete road and carrying out necessary maintenance, the foundation for a long life is laid. A well-built and well-managed concrete road should be possible to use for 40 years without the need for any larger repair measures. A prerequisite to being able to choose the right maintenance methods is to know the cause of the damage. The cause of damage should always be determined by investigations that can be more or less extensive. Different kinds of damages have been compiled into a catalogue. Maintenance and rehabilitation methods are described in their own chapters.