Omvärlds- och framtidsanalyser har olika roll och status i de nordiska länderna både generellt och inom transportpolitiken. Mest etablerat och systematiserat är arbetet i Finland där såväl regering som riksdag och transportmyndigheter har relativt fasta former för omvärlds- och framtidsanalys. Speciellt är dels högnivågruppen FINTRIP med representanter för forskning, näringsliv, myndigheter med mera, med uppdrag att pejla in tänkbara framtida utvecklingsvägar, dels den finländska riksdagens Framtidsutskott. I Sverige finns liknande ambitioner, men egentligen är det bara myndigheten Trafikanalys som har ett formellt uppdrag att göra omvärldsanalyser. Även andra myndigheter gör dock ambitiösa omvärldsanalyser. Det gäller Trafikverket men också riksdagen, som anlitar externa experter för specialstudier.Inte heller i Norge finns inom regeringskansliet ett särskilt utpekat ansvar för omvärldsanalyser. Samferdselsdepartementet anlitar Transportøkonomisk Institutt (TØI) men är i övrigt beroende av transportmyndigheterna, i första hand Statens Vegvesen och Jernbaneverket. Minst systematiserat är analysarbetet i Danmark. På Transportministeriet sker analysarbetet integrerat i planeringsprocessen uppbackat av Danmarks Tekniska Universitet som har ett uppdrag att löpande bevaka bland annat teknisk utveckling. Att Vejdirektoratet på eget initiativ gjort en långsiktsanalys kan förklaras av att det nya analysinstrumentet ”Landstrafikmodellen” försenats, men kan möjligen också indikera en frustration över bristen på ett samlat arbete med omvärldsanalyser.