Modellen som framställs i denna rapport syftar till att besvara följande huvudfråga: Till vilken grad är Sveriges kollektivtrafik användbar för personer med funktionsnedsättning? Denna fråga besvaras i modellen genom att mäta graden av användbarhet för nio vanligt förekommande grupper av funktionsnedsättningar. Modellen är longitudinell, den avser att fånga förändringar i graden av användbarhet över tid. Mätningar är tänkta att genomföras en gång per år. Modellen är en urvalsstudie. Av resursskäl begränsas antalet observationer och till ett handplockat antal orter med tillhörande län. Modellen mäter lokal och regional kollektivtrafik upphandlad av regionala kollektivtrafikmyndigheter, samt långväga kollektivtrafik i både upphandlad och kommersiell form. Graden av användbarhet i kollektivtrafiken fångas via observationer av en uppsättning parametrar. Dessa parametrar identifierades via kvalitativ metod i steg 1 och 2, där studier gjordes per funktionsnedsättning och trafikslag. Observationerna tar flera former, såsom ute i kollektivtrafikmiljö, via samtal till kundtjänst samt expertobservationer av internetbaserade reseplanerare och mobilapplikationer. Av resursskäl genomförs observationerna av observatörer utan egen funktionsnedsättning.