De senaste 15 åren har ungefär samma dimensionerande brand använts för utrymningsdimensionering i de flesta svenska tågtunnelprojekt. Dimensionerande branden (dimensionerande brandeffektkurvan) i de olika tunnelprojekten har baserats på Eurekaförsöken i början av 90-talet samt i enstaka fall en grundligare analys av ingående material. Sedan 90-talet har det har genomförts nya försök, ny forskning har presenterats och kraven på brandskydd i tågen har ändrats. Rapporten presenterar en metod för att ta fram dimensionerande bränder i ett tunnelprojekt utifrån möjliga brandscenarier. Resultatet vid användande av modellen är inte en dimensionerande brand utan flera representativa brandeffektkurvor för möjliga brandhändelser. Genom att skapa representativa brandeffektkurvor som är mer anpassade efter de projektspecifika förutsättningarna kan tunnelns utformning och krav på säkerhetstekniska system optimeras ur ett funktionellt och ekonomiskt perspektiv.